Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

90-talet är för nära för att vara kul

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-01-22

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

NEW YORK

Det är så kallt här att blottarna i parken måste beskriva sig själva.

Och 90-talet är tillbaka.

Ace of Base, Nirvana, "Beverly Hills 90210", Sharon Stone - och hot pants mot kylan.

Det är så kallt just nu att pungkulorna knäcks som torra kvistar.

Det är så kallt att till och med advokaterna har händerna i sina egna fickor.

"New York Times said it was the coldest winter in seventeen years", sjöng Bob Dylan 1962 om den kalla vintern 1961.

Undrar om de hade huvor på den tiden? De bar nog keps med flärpar. I dag har vi huvor och dj-hörlurar som öronvärmare under dem. Det är rätt snyggt. Ända tills man slabbar hot dog-senap på halsduken utanför Virgin megastore på Union Square.

New York är 13 minus och därpå "the wind chill factor". Känns som 30 minus. Attans baby, snälla mörda mina röda fnasiga kinder och andas i mina frostiga lungor.

Det är så kallt att när jag vaknade i morse hittade jag en iskub i sängen. Slängde den på elden och den sa "prutt".

Hahahahaaaaaa.

Ursäkta.

Jag skulle ju tala om 90-talet.

90-talet är nämligen tillbaka.

Åtminstone på en klubb som öppnade i West Village i torsdags och som heter Nerveana.

Den drivs av en herre vid namn Robert Watman som för nästan 20 år sedan öppnade 70-talsklubben "Polly Esther"s" och senare 80-talsstället "Culture Club".

Kitschiga Nerveana hyllar Tupac, Puff Daddy, O J Simpson, Monica Lewinskys fläckade klänning, "Basic instinct", "The Simpsons", Macaulay Culkin, Ricky Martin, "Seinfeld", "Arkiv X", John Wayne Bobbit, "Pulp fiction", Pamela Anderson och annat gammalt sagg från 90-talet.

Och, enligt Nerveana, är den allra mest typiska 90-talspoplåten faktiskt svensk:

"All that she wants" med Ace of Base, från Göteborg.

Tvåa är Nirvanas "Smells like teen spirit" och trea "Hypnotize" med Notorious B.I.G. och därefter "Wanna be" med Spice Girls och sedan "U can"t touch this" med MC Hammer.

Sveriges tveksamt smickrande förstaplats till trots: det är inte dags för 90-talet. Inte än.

Retrotrenden har knappt ens kommit fram till 1988 än: The Smiths har just splittrats, Stone Roses har bara släppt en maxisingel och hiphop är Papa Dee och Leila K.

1990-talet är ännu för nära för att vara kul.

1980-talet kommer att leva kvar fram till årsskiftet, minst, när Mobys New Order/Echo And The Bunnymen-platta, som släpps i mars, sålt färdigt.

Men, sedan kommer det, the swinging 90s. Då kan Ace of Base göra comeback, "Beverly Hills 90210" köras i repris och Johnny Depp bli ihop med Kate Moss igen. Men inte än.

Fast, i går, på New Yorks kryogator, var 90-talet faktiskt här.

I den ilskna kylan letade blondiner efter hot pants för att få upp värmen.

Hot pants. För värmen.

Jag skojar förstås.

Men det är verkligen så kallt här att blottarna beskriver sig själva.

Nu ska jag leta upp någon med 38 graders feber och använda som element.

Bara i New York, barn, bara i New York.

Knäxxx in the city

Fredrik Virtanen

Följ ämnen i artikeln