En julsaga från Kiruna
KASSA. ”Mattias?”
Min bror svarade inte utan vände bort ansiktet i sängen.
Något var fel.
Som åtta år yngre lillebror brukar det låta annorlunda varenda gång jag passerar tröskeln till Mattias rum:
”Rör ingenting!”
”Jag pratar i telefon – stick!”
”Ja, du kan sitta här men bara om du är tyst!”
Eftersom jag inte har hunnit fylla tio år så gör jag naturligtvis tvärtom, varje gång. Det är lillasyskonets förbannade uppgift.
Men Mattias har aldrig varit tyst förut. Han har aldrig gömt ansiktet under täcket.
På nedervåningen i köket hör jag hur mamma och pappa gapar och skriker. Bråkar de? Jag har aldrig hört farsan vara lika arg. Det var otäckt.
Ytterdörren slår igen, bilen startar och så är det tyst igen. Det enda som låter är att jag sakta flyttar vikten från ena foten till den andra på brorsans röda heltäckningsmatta.
En dag bestämde sig en hårdrockare för att helt enkelt mura igen brorsans fejs
Det dröjde länge innan jag fick veta vad som hade hänt. Brorsan hade blivit misshandlad på stan. Sparkad och slagen. Den skammen och förnedringen var inget man anmälde till polisen. Man höll det inom familjen. Och så var det bra med det.
Brorsan var mest lättad över att farsan inte fick tag på fanskapet.
”I så fall hade han fortfarande suttit i fängelse.”
När Mattias växte upp i Kiruna på 80-talet var han lite egen. Han lyssnade på hårdrock, klippte synthlugg och hängde med raggarna. Han hörde inte hemma någonstans. Dessutom var han, som de flesta rädda tonåringar, stor i käften.
Det gick liksom inte för sig. En dag bestämde sig en hårdrockare för att helt enkelt mura igen brorsans fejs med sina knogar och kängor.
Jag tänker på det minnet några dagar före jul. Det finns tid att tänka. Brorsan har tagit Chris Reas jullåt ”Driving home for Christmas” till sin spets. Vi kör mellan Stockholm och byn Kassa i Tornedalen för att fira jul med våra föräldrar.
Det innebär ungefär 115 mil på strax under 13 timmar med tre stopp: pisspaus utanför Örnsköldsvik, mat i Umeå och tankning i Skellefteå.
Brorsan är 53 år gammal i dag, frånskild och varannan vecka-pappa. Misshandeln, och andra olyckshändelser som arv och miljö, tände en eld i honom som byggde en tävlingsinriktad och extremt ambitiös klassresenär.
Det är många plattfötter och sumprunkare ute i trafiken
Han gör det hellre själv än litar på andra, känner sig varken hemma på landsbygden eller i storstaden, i arbetarklassens utanförskap som aldrig går ur kroppen eller i medelklassens ängsliga ceremonier. Han vill inte tillhöra ett lag men är livrädd för att vara ensam.
Vi är olika men ändå samma. Vårt pansar har alltid varit musik, film, tv och böcker.
Vi pratar i 13 timmar om låtar och artister, böcker och författare. Förutom när Mattias ökända temperament tar över. Bakom ratten är han en blandning av Kapten Haddock och Arne Anka.
Det är många plattfötter och sumprunkare ute i trafiken. Raksträckan mellan Skellefteå och Umeå, framför allt i höjd med Lövånger, är värre än innebandy, elsparkcyklar och Foodora tillsammans. Och hur kan folk ha fräckheten att bromsa när de svänger in på en avfart?
Ja, säg det.
Det är inte vackert, men han rör aldrig brorsan igen
Under tiden halvligger mina brorsöner Ville och Joppe i baksätet och är, tja, tonåringar. Man får försöka att koda av deras pömsiga konsonanter och vokaler:
”Veninte” (”Jag vet inte.”) ”Åkarnirghe”. (”Orkar inte.”) ”Findeos?” (”Finns det juice?”)
Men de små nålsticken och gliringarna som flyger fram och tillbaka mellan fyra säten är bara ett sätt för oss att säga att vi älskar varandra.
Killen som spöade brorsan kommer för övrigt inte undan.
Några äldre och ännu elakare raggare som kände farsan blir rasande när de på omvägar får veta vad som har hänt med Mattias.
Det gick liksom inte för sig.
De fiskar upp hårdrockaren och kör ut honom till Ön, en undanskymd plats i skuggan av LKAB-berget där folk ostört kan ägna sig åt barnförbjudna aktiviteter, the darkness on the edge of Kiruna.
Sedan rakar de av honom håret. Sedan slår de honom ett par decimeter ner i backen.
Det är inte vackert, men han rör aldrig brorsan igen.
God jul.
