Mordet som räddade ett imperium

Magnus Sundholm

Gianni Versace är skjuten. Trappan till hans palats färgas röd av blod. Samtidigt är hans livsverk på väg att gå under.

När Gianni Versace låg döende på den blekta koralltrappan till Casa Casuarina var hans modekoncern nästan lika illa däran.

Visserligen omsatte den 3 miljarder kronor, men samtliga försäljnings- och intäktskurvor pekade neråt. Samtidigt rådde en akut likviditetskris. Gianni antingen ville eller verkade inte förstå det allvarliga läget.

Den dragning till dekadens, utsvävningar och omåttlighet som han experimenterade med under de glada dagarna på 1970- och 1980-talet uppgavs på 1990-talet helt ha kommit att dominera hans liv.

Då han jobbade skapade han bara vaga skisser av sina idéer. Att förvandla dem till färdiga kläder fick hans assistenter sköta.

Satte punkt för allt

Men på morgonen den 15 juli 1997 satte den

homosexuella mördaren Andrew Cunanan punkt för allt.

27-åringen från San Diego konfronterade Gianni då designern återvände hem efter att ha druckit kaffe på en servering på Ocean drive. Innan någon hann ingripa låg Gianni, 52, blödande på marken.

En vecka senare tog Cunanan sitt eget liv på en husbåt i Miami. Han var då misstänkt för fem mord och fanns på FBI:s lista över USA:s mest efterspanade brottslingar.

Det har spekulerats i tänkbara motiv för dådet på Gianni. Cunanan uppges bland annat ha mördat:

av svartsjuka,

av hämnd,

för att få uppmärksamhet,

på uppdrag av maffian,

på uppdrag av en modekonkurrent,

för att han var galen.

Den rätta förklaringen tog Cunanan med sig i graven.

Biografi stoppades av familjen

Mer intressant är bilden av Gianni. Vem var han egentligen, och vad drev honom?

Den biografi som skrevs om honom för några år sedan stoppades av den mäktiga, italienska familjen.

I boken porträtterades Gianni som en omättlig homosexuell. Han kallades svag och fåfäng, beskrevs som illojal mot kompisar och grym mot fiender. Han vältrade sig i excesser och var outtröttlig när det gällde att tillfredsställa sina drifter.

Klanen Versace kommer från jordbruksstaden Reggio di Calabria i södra Italien. Det var där som försäljaren Antonio Versace och hans hustru, sömmerskan Francesca, fick tre barn.

Redan tidigt i livet fick syskonen lära sig att det var viktigt att hålla ihop.

Gianni tillbringade största delen av sin barndom i mammans syatlejé. Där lärde han sig att rita kläder, klippa och sy.

Brodern Santo var familjens läshuvud och systern Donatella släktens rebell.

Från början var det inte klart att Gianni skulle bli designer. I stället studerade han arkitektur.

Men fyllda 25 hade han tröttnat och stack till Milano för att jobba som modedesigner. Hans syskon följde snart efter.

Det råder delade meningar om vilka metoder de använde sig av. Somliga säger sex. Andra makt. Troligtvis var det en kombination.

Skapade supermodellerna

Gianni skapade i varje fall supermodellerna.

Med dem som företagets ansikte utåt, byggdes ett imperium som inte bara tog modevärlden med storm utan också blev ett popkulturellt fenomen.

1972 hade han fått sin första chans att visa vad han gick för när han designade en kollektion för Luccabaserade Fiori Fiorentini.

Men genombrottet kom först två år därpå, då han skapade kollektioner för de italienska modeföretagen De Parisi, Genny, Callaghan, Alma och Complice. I arbetet för det sistnämnda bolaget fick han inkludera sitt eget namn i varumärket.

1978 öppnade han sin egen butik i Milanos Via della Spiga.

När han mördades 19 år senare fanns det mer än 300 Versacebutiker runt om i världen. Bland kunderna återfanns Europas och USA:s elit, från Elizabeth Hurley till prinsessan Diana, Madonna, Axl Rose, Elton John och Courtney Love.

Få trodde att imperiet skulle överleva.

Donatella var ett vrak

Santo nämndes först som sin brors troliga arvtagare. Men det var dödsdömt från början, eftersom han var räknenisse och inte hade några av kunskaper som krävdes för att klara klädskapandet.

Att Donatella skulle ikläda sig posten som designchef sågs som otroligt. Fram till mordet på Gianni var hon ökänd för sitt vilda leverne – fast i kokainets djupa träsk.

Hon hade visserligen jobbat med sin bror sedan mitten av 1970-talet och hade de rätta kontakterna, men hennes dragning till kroglivet hade gjort henne till ett nattklubbsvrak.

Krisen i företaget väckte dock en tidigare okänd sida inom henne. Hon var så chockad över broderns död att hon inte längre ville eller orkade leva i ett ständigt rus. Hon underkastade sig avvänjning i Arizona.

Företaget blödde

När Donatella checkade ut kastades hon rätt in i bolagets styrelserum. Där tvingades hon inte bara ta över efter Gianni, utan också etablera en egen stil.

Under tiden försökte Santo städa upp i den ekonomiska röran efter broderns sensationella slösande.

En första åtgärd blev att bättra på kassan.

Försäljningen av Casa Versace 2001 inbringade 120 miljoner kronor och är i dag en nattklubb. Giannis magnifika etagelägenhet på Manhattan reducerade skulderna med ytterligare 180 miljoner kronor. Till det kom försäljningen av hans konst, en samling som bland annat innehöll mer än två dussin Picassomålningar.

Trots avyttringarna fortsatte bolaget att blöda.

Likviditetskrisen sägs ha varit så akut att flera Versacebutiker gapade tomma eftersom företaget inte hade råd att köpa varor.

Donatella kunde med andra ord inte ha fått en tuffare start.

– Jag var osäker i början. Jag visste att jag hade allas ögon på mig. Och alla undrade om jag skulle klara det. Själv hade jag ingen aning om att det skulle vara så svårt, säger hon.

Ett av hennes inledande drag var att frångå broderns design på kvinnosidan. Hon motiverade det med att hon inte var Gianni.

– Vi hade inte samma syn på hur kvinnor skulle vara klädda. Jag tyckte inte att de behövde få uppmärksamhet i alla lägen.

Det betydde mindre prål, mindre ”out there”.

Hon har samma inställning i dag.

– En klänning ska inte överglänsa kvinnan. Min design är mjukare, mer sofistikerad. För en kund som inte är så desperat, säger hon.

Framtiden ligger på Allegras axlar

I dag har Versace åter blivit ett designhus att räkna med. Samtidigt hopar sig frågetecknen: Vem tar företaget in i framtiden?

Innan han mördades testamenterade Gianni

50 procent av aktierna i imperiet till sin favorit

i familjen – Donatellas dotter Allegra. Arvet föll ut den 30 juni 2004, samma dag som hon fyllde 18 år.

Fyra år senare har Allegra fortfarande inte yppat ett ord om vad hon vill göra med företaget. Hon kämpar sedan många år mot anorexia, och familjen har vädjat om respekt för hennes privatliv.

– Hennes dröm är att bli skådespelerska. Hon har bett mig att ge henne tid tills hon fyller 24 för att lyckas, berättar mamma Donatella.

– Om hon lyckas, okej. Annars måste hon komma och arbeta inom företaget.