Knarkar- kvarteren har blivit coola yuppiehem
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-08-28
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
NEW YORK
East Village.
Du har kommit en lång väg, baby.
Från punkslum till yuppiehem. Tack.
East Village, Manhattan, New York.
Här föddes punken.
Första gången Pelle Bjurman stoppade in mig i en taxi och sa "7th Street, Avenue B" var sommaren 1996. Regn i luften, förstås, New Yorks augustiska köttsoppa.
Där satt vi på sunkiga B-Bar, den odräglige bartendern Nathan langade fram Heineken, Pelle dyngade in dollar på dollar i jukeboxen, Sonic Youth och Lou Reed, gissar jag; låtar som sällan spelades eftersom det var så många dollar istoppade redan innan, medan jag gav mig fan på att vinna åtminstone e t t enda race på Formel 1-videospelet, kosta hur många 25-centare det ville (vann som regel efter sju, åtta Heineken och 80-90 quarters, ibland fler).
Aveny B. Rätt farlig då, men inget emot tio år tidigare, när Iggy Pop bodde där. 1996 var Aveny C ett nej-nej nattetid. Där lurade döden. Aveny D? Inte en chans, José, hej begravningsbyrån.
I dag: gentrifierat. Yuppie-hippa är vi nya East Villagers allihopa, till de gamla punkarna, proggarna och hippiesarnas stora förtret och gulliga gnäll.
I helgen var det HOWL-festival i gamla knarkarparken Tompkins Square Park härborta på gatan. "Howl" efter en fantastisk dikt av Allen Ginsberg från 1956 ("angelheaded hipsters burning for the ancient heavenly connection to the starry dynamo in the machinery of night", utan vilken Bob Dylan möjligtvis hade varit rätt vilsen 1965, efter folkmusikperioden).
Och då kryper de fram från under stenarna. Dansgrupper. Poesi. Konst. Graffiti. Gatuteater. Etnotrummor. Graffiti. Dragshow. U-landsdans. Dockteater. Graffiti. Afrika. Tjackpunkare. Vego. Hantverk. Mim. Krukor. Exotism. Progg. Tofu. Installationer. Väverier. Graffiti. Sjalar. Rökelse. Steve Earle. Jazz. Graffiti. Michael Moore. Hiphop. Moby. Moby!
Det är så gulligt att jag nästan spricker.
Men gentrifiering - ja tack. Snälla. Snälla. Mer.
Inbrottstjuven, minns någon den rackaren? Vad stjäl han mer? Jo, The Bathers så vackert såriga "Kelvingrove Baby" (1997) och den här nya plattan där reggaeartister tolkar Bobby Dylan, den som borde heta (men inte heter) "Mr Tambourine, Mon!". Bara de två. Av alla. Hoppas han röker sig knäpp till saggiga "Is it rolling, Bob?"
Bobby, ja. Morgonen den 12 oktober. Om 38 dagar. Då är det jag som hänger på Barnes & Nobles lås. Då släpper världens största och hemligaste artist sin självbiografi. Hade jag aldrig trott. Look out kid.
Tinkerbell. Det kan ha varit så att Paris Hilton var så väck på kola att hon glömde att hon hade lämnat den lilla gayjycken hos sin grandmother.
D e t är roligt.
Jaha. Vad göra? Inga hookers lediga på en hel vecka. Republikanerna håller partikongress i Madison square garden.
Bara i New York, barn, bara i New York.