Lär dig av Oscars allvar, Guldbagge
En selfie blev årets snackis.
Men under årets Oscarsgala fanns också ett allvar som är värt att begrunda. Inte minst för de ansvariga för nästa års Guldbaggegala.
Det glamorösa minnet är förstås Ellen DeGeneres mobilbild (fast knäppt av Bradley Cooper) på ett antal världsstjärnor, plus Lupita Nyongo’s lillbrorsa, som helt fräckt stack in skallen och skymde Angelina Jolie. Bilden slog Barack Obamas retweetvärldsrekord på någon timme.
Nu kan ju inte Svenska Filminstitutet (SFI) och SVT konkurrera med Oscarsgalan varken när det gäller resurser eller stjärnor. En selfie på Mikael Persbrandt, Helena Bergström, Alicia Vikander och familjen Skarsgård, skulle väl vara en baggis att slå för Carl Bildt i det sociala mediaracet, när han twittrar loss med ministrar, oligarker och krigsherrar.
Start- och slutbilderna från Oscarsgalan är dock något att fundera över för både SVT och SFI.
Så här inledde Ellen DeGeneres galan:
– Allt kan hända. Så många möjligheter. Nummer 1: ”12 years a slave” vinner Bästa film. Nummer 2: Ni är alla rasister. Nu välkomnar vi vår första vita presentatör, Anne Hathaway.
Något annat det, än Guldbaggegalans Kodacolor-skämt med svarta presentatören Kodjo Akolor…
Och hela Oscarsgalan slutade med en vilt glädjehoppande Steve McQueen. Den första svarta regissören som vunnit en Oscar för bästa film, ”12 years a slave”, som några dagar tidigare av National School Boards Association valts ut att bli obligatorisk i undervisningen i amerikanska skolor. Alla elever skulle också få ett exemplar av förlagan, Solomon Northups självbiografiska roman från 1853.
Så viktig anser både skolmyndigheterna och Oscars-juryn att denna omskakande historia om slaveriet i 1800-talets USA är. Det är något fint i det.
Vet inte om det finns planer på att visa Anna Odells mångfacetterade mobbningsfilm ”Återträffen” i svenska skolor.
Det borde finnas det.