Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Leopold

Sonen om Sven-Erik Magnussons sista tid: ”Jag sitter ihop med pappa”

Oscar Magnusson om biografin ”Ett år i taget”

Publicerad 2021-11-30

Oscar Magnusson på ”Allsång på Skansen”.

Sven-Erik Magnusson avled 2017 och sörjdes av hela musik-Sverige.

I en ny bok skildras den folkkäre artistens sjukdom och sista, svåra tid i livet – samt sonen Oscars beslut att fortsätta med Sven-Ingvars:

– Pappa är med mig i varje ord jag sjunger, säger han.

Den 22 mars 2017 drog Sven-Erik Magnusson, 74, sitt sista andetag.

Han hade sjungit i Sven-Ingvars sedan sina tidiga tonår, och det var nog många som trodde att den folkkära orkestern skulle tystna för gott.

Men nu skriver vi 2021, och bandet är lika aktivt som alltid. Just nu firar de 65 år med en pågående turné och en nysläppt, officiell biografi vid namn ”Ett år i taget” (Mondial). Initiativtagare till boken – som skildrar bandets historia fram till idag – är Sven-Eriks son, Oscar Magnusson.

– Att bandet firar 65 ger oss en möjlighet att knyta ihop säcken lite och summera. Det kom en bok om orkestern till 40-årsjubileumet också, men på de senaste 25 åren har det hänt otroligt mycket, säger Oscar, 40, till Aftonbladet.

 Sven-Erik Magnusson med sonen Oscar Magnusson på ”Allsång på Skansen” 2011.

Sven-Erik Magnusson drabbades av prostatacancer

Mycket av fokus i ”Ett år i taget” ligger på pappa Sven-Erik, som var med att bilda Sven-Ingvars i värmländska Slottsbron 1956. Bandet hade genom åren hela 55 bidrag på Svensktoppen och skrev in sig i den svenska folksjälen med låtar som "Kristina från Wilhelmina" och "Fröken Fräken".

Boken skildrar alla dessa stora succéer, men berättar även öppenhjärtigt om motgångarna – inte minst Sven-Erik Magnussons tuffa kamp mot prostatacancern som ledde till hans död. Han opererades 2010, men cancern hade hunnit sprida sig och de följande åren levde Sven-Erik och resten av bandet med vetskapen att varje år kunde vara det sista tillsammans. 

– 65 år är en mansålder, det är givet att det händer saker på vägen. Vi har vår historia och vi har upplevt förluster, som när pappa lämnade jordelivet. De sakerna vill vi inte fjärma oss från. 99 procent av de som kommer och tittar på oss har upplevt samma saker, sorg är inget vi har ensamrätt på, säger Oscar.

”Ett år i taget” är skriven av Anders Nilsson.

Sista spelningen – sista tiden

2016 var frontfiguren svårt medtagen, men lyckades ändå genomföra en avslutande sommarturné. Den allra sista spelningen skedde den 21 augusti i den lilla folkparken Eringsboda i Blekinge. 

I början av 2017 blev läget akut. I boken berättas hur Sven-Erik Magnusson flyttades till Rosenbads resurscentrum i Karlstad för att få palliativ vård:

”Den närmaste kretsen hälsar på dagligen: familjen, vänner, Ingvar, bandmedlemmarna. De gråter, pratar, sjunger och spelar. Alla vet att varje gång kan vara den sista. Sven-Erik har tappat i vikt och är kraftlös, och stundtals förvirrad av de starka medicinerna. (Hustrun) Eva beskriver sin man som »en liten fågel« nedbäddad i sjuksängen”, skriver författaren Anders Nilsson i ”Ett år i taget”.

Natten till den 22 mars kom slutet:

”Inne i sjukrummet är Sven-Erik knappt vid medvetande. Framåt kvällen inser familjen att det bästa är att de avlöser varandra vid sjuksängen. Under natten sitter Oscar kvar. Timme efter timme hör han sin pappas djupa andetag. Någon gång efter midnatt nickar han till i besöksstolen. Oscar vaknar sedan klockan två på natten då han hör ett långt och djupt andetag. Sedan ingenting mer”.

Sven-Ingvars var förband åt Beach Boys i Mariebergsskogen 2010. Sven-Erik Magnusson, Oscar Magnusson och Patrik Karlsson.

Oscar Magnusson: Jag sitter ihop med pappa

Utöver familjens djupa sorg efter en älskad make och far var Sven-Erik Magnusson dessutom den sista originalmedlemmen i Sven-Ingvars. Sonen Oscar, som gick med i bandet som gitarrist 2006, stod plötsligt inför ett livsavgörande val: skulle han lägga ner bandet, eller ta upp stafettpinnen från sin far och fortsätta?

– Det är inget pyttelitet beslut att ta, det är på riktigt. Jag är en person som ställer höga krav på mig själv, så jag tänkte: ”Raserar jag hela skiten nu, och besudlar något som så många människor har byggt upp?”, berättar Oscar.

Den stora kärleken från publiken de senaste åren har övertygat honom om att han gjorde helt rätt val:

– Jag sitter ihop med pappa på många fler sätt än genom musiken, men låtarna är en stor del av det. Han lever fortfarande i dem. Pappa är med mig i varje ord jag sjunger.