Pascal Engman: Ämnet drar till sig väldigt farliga människor
Författaren om nya boken ”X”, vänskapen med Janne Andersson och hoten
Publicerad 2022-10-09
Han är bokaktuell med ”X” som handlar om matchfixningen i Sverige.
Men inför arbetet med boken blev Pascal Engman avrådd från att gräva i ämnet.
– Det är väldigt stora och mäktiga krafter med högt våldskapital som är inblandade i de här affärerna, säger han till Aftonbladet.
Han tog tjänstledigt från jobbet som journalist och åkte till Chile för att skriva debutdeckaren ”Patrioterna”. För fem år sedan lyckades författaren Pascal Engman, 36, få den utgiven utan ett bokförlag i ryggen. Sedan dess har allt rullat på i ett rasande tempo och nyligen blev han den yngste personen någonsin att bli nominerad till Årets deckarförfattare.
Nästa vecka släpps Pascal Engmans femte bok i thrillerserien om polisinspektör Vanessa Frank. Den heter ”X” och handlar om matchfixningen i Sverige.
– I samband med en landslagsmatch hittas en av Sveriges mest kända fotbollsspelares fru mördad i deras lyxvilla på Lidingö. Vanessa kastas in i en utredning som för henne bakom kulisserna på den mångmiljardindustri som den moderna fotbollen är. Till slut hamnar hon i VM i Qatar, säger Pascal Engman och förklarar att det var just den ekonomiska biten som han fann lockande:
– Sportbetting omsätter 13 900 miljarder kronor varje år och den siffran gäller bara den vita och gråa marknaden. Enligt de bedömare som jag har pratat med är den svarta marknaden lika stor. Vi vet också att kriminella nätverk som är på tapeten i Sverige idag tvättar pengar och tjänar pengar på matchfixning.
Tog hjälp av Janne Andersson
Hur väcktes idén från första början?
– Det har ju varit väldigt mycket överfall på fotbollsspelare. Viktor Nilsson Lindelöf hade ett inbrottsförsök, Albin Ekdal hade inbrott och man bröt sig också in hos Robin Olsen med machete och hotade familjen. Förr eller senare kommer de här rånarna bli för våldsamma och ha ihjäl någon.
Inför arbetet med boken fick Pascal Engman bland annat hjälp av Janne Andersson, förbundskapten för det svenska herrlandslaget.
– I en intervju sa Janne att han gillade mina böcker väldigt mycket. Jag skickade en bok till honom och sedan började vi mejla fram och tillbaka om stort och smått i livet. Sedan frågade jag om vi kunde ta en lunch och han kunde berätta om sina erfarenheter. Efter det blev vi vänner och jag tycker verkligen om honom.
Vi har förstått att du från andra håll blev avrådd från att gräva i ämnet?
– Ja, när jag skrev ”Kokain” använde jag mig av ganska många kriminella källor som berättade hur saker går till, som hur man får in kokain i Sverige. Vissa av de källorna använde jag mig även av i den här boken och de sa att det här är ett väldigt känsligt ämne. De rådde mig att vara försiktig i hur ingående jag skildrar saker. Det är väldigt stora och mäktiga krafter med högt våldskapital som är inblandade i de här affärerna och i matchfixning överlag.
– Jag vet att ”Uppdrag granskning” har gjort ett program om matchfixning, och de har aldrig fått in så många konkreta hot. Det är ett ämne som drar till sig väldigt farliga människor.
Tappar det på fotbollsplanen
Pascal Engman har själv spelat mycket fotboll och förklarar att han har svårt att kontrollera sina känslor på planen.
– Jag är en rätt sammansatt och välbalanserad person, men när det kommer till fotboll så tappar jag det. För ungefär fem år sedan spelade jag fotboll med ett gäng poliser i Chile om kvällarna. I en situation gav en av dem mig en armbåge och i nästa situation som uppstod sparkade jag ner honom bakifrån och fällde honom på ett ganska fult sätt. Han tog det ändå ganska bra även om vi rök ihop lite. Men sådär skulle jag aldrig göra utanför fotbollsplanen.
Pascal Engman har ett hus i Chile dit han åker några månader om året med sambon Linnea Feldt, 29, och sonen Benjamin, 1, för att skriva. Det var också därifrån som hans pappa flydde efter militärkuppen 1973.
– Jag hade inte klarat av att komma till ett nytt land och börja om på det sättet han gjorde. Men jag tror han ser det som en revansch när han ser mina böcker i Chile. Det tror jag han är lite stolt över.
Du blev själv pappa förra året, hur är det?
– Det är så roligt och jag är så lyckligt lottad som kan tillbringa så mycket tid med Benjamin. Jag skriver mellan åtta och tolv, sedan kan jag vara med honom resten av dagen, det värdesätter jag väldigt högt.
Graviditeten var dock dramatisk då läkarna upptäckte att Linnea hade cellförändringar på livmodern.
– Läkarna sa att de behövde operera henne innan han hade fötts eftersom det var så pass akut, men till slut behövdes inte det. Hade Linnea opererats då hade Benjamin gått bort. Jag var livrädd, skräckslagen och ledsen. Efter han hade fötts sjönk det in hur tom världen hade varit utan honom.