Nu får Agnes sjunga progg
Det här kan bli kul – även utan de största namnen
Han var skrällen i årets omgång av ”Så mycket bättre”.
Men Ulf Dageby ligger helt rätt i tiden, nu när det åtminstone blåser en svag vänstervind över landet.
Vis av fjolårets säsong, när jag snabbt högg på den lättköpta vinkeln så mycket sämre när deltagarna just hade avslöjats – en profetia jag snabbt fick äta upp när programmet väl började sändas – gör jag i år tvärtom.
Citerar i stället den Oscarsbelönade manusförfattaren William Goldman som när det gällde kommande filmers framgångar och kvaliteter skapade en egen slogan:
– Nobody knows anything. Ingen vet någonting.
Diverse lallare har redan börjat såga den kommande säsongen. 70 procent av de (vid midnatt i går) knappt 17 000 som varit inne på nöjesbladet.se tyckte så mycket sämre om årets startfält.
Vi får väl se. Namn som Thåström, Håkan Hellström, Robyn, Ulf Lundell och Carola kan vi av olika skäl nog glömma för gott. Men det kan bli lika bra ändå, utan de allra största namnen. Om man hittar människor där personkemin stämmer. Om man lyckas skapa intressanta möten mellan artister från olika genrer. Och, inte minst, från olika generationer.
Ungdomarna på nöjesredaktionen ser Agnes, 25, som en stjärna.
För mig betyder hon inte ett skvatt. Vet bara att hon kan sjunga (rätt trist musik) väldigt bra.
Medan Bo Sundströms musik har varit ett soundtrack till mitt liv.
Och jag vet ju att Lill Lindfors är så mycket mer än en tappad klänning i Eurovision song contest.
Ulf Dageby var ”skrällen” i startfältet. En 68-årig proggare som yngre generationer knappt hört talas om.
Vänta och se. Han lär ha en och annan skön historia att berätta.
Och skulle inte förvåna om ”Livet är en fest” och ”Hanna från Arlöv” åter blir hits. Kanske med Agnes vid mikrofonen…