Nanne Grönvall sparkar rumpa
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-02-16
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
ÖRNSKÖLDSVIK. Ni har säkert hört det förut i år.
De första repetitionerna skulle kunna söva en val.
Sen kliver Nanne Grönvall fram och sparkar startfältet i röven.
I en kaffepaus går jag på muggen.
Där, snett ovanför toalettdörren, finns konstigt nog den enda tv:n som får ha ljudet på under de inledande repetitionerna i Swedbank Arena.
Jag ser bland annat en repris av ”Gomorron Sverige”. Göran Everdahl recenserar den nya amerikanska storfilmen ”Bobby”. Den får två stolar i betyg av Göran.
Jag behöver en paus för att hålla mig vaken.
Med några få undantag pendlar startfältets kvalitet nånstans mellan usch och mindre bra.
MissMatch och Sheida spelar rollen som deltävlingens största kalkoner. ”Idol”-Sebastian gör en ofrivillig och fantastisk imitation av Andreas Johnson – men scennärvaron är så loj att den snarkar på kökssoffan. Måns Zelmerlöw ser vilsen och nervös ut. Magnus Carlsson har en utmärkt låt, men uppträder stelt. Hans horribla ridstövlar kan givetvis ha en hämmande effekt.
Länge är cynismerna från den isbjörnsliknande studiomannen Henke von Zweigbergk repetitionernas största behållning.
Då ställer man fram en stålkonstruktion på scenen. Och Nanne Grönvall störtar fram.
Hon fullkomligen studsar omkring mellan stålstängerna.
Hon stampar, ryter, fräser och sjunger med en sån våldsam energi att luften börjar spraka som nedslitna elvajrar. Hennes bidrag, ”Jag vill kyssa dig”, är egentligen bara en sämre version av ”Håll om mig”.
Men hon lyfter låten flera nivåer.
Efteråt hänger Nanne över ett räcke och flämtar. Hon ser helt utmattad ut. Hon har just bjudit oss på deltävlingens bästa show.
SVT vägrar att ändra den ologiska uppdelningen i Andra chansen. De sticker hellre ner huvudet i marken och låtsas som att det regnar. De gör med andra ord – en struts.