Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Tobias, Tim

Dags att bojkotta sexistiska Disney

Fredrik Virtanen med sin syn på nöjesvärlden – varje måndag

Det här är mer än konstigt. Har ni sett?

Askungens midja är nästan lika smal som hennes hals.

Stackars barn.

SMALT IDEAL  Enligt Disney bär Lily James en hårt snörad korsett i nya ”Askungen” - men det resonemanget köper inte Fredrik Virtanen, som tycker att skådespelerskan ser photoshoppad ut i filmens trailer och reklambilder.

Pocahontas, Ariel, Jasmine i ”Aladdin” och Elsa och Anna i ”Frost” … Snövit … Gamla Askungen. I stort sett bara Kajsa Anka ser normal ut. Leve Kajsa Anka! Och Mimmi Pigg.

Walt Disney har en lång och sunkig ­tradition av smala midjor.

Disneys tecknare kanske har tvingats spara på bläcket, de har kanske varit män i en industri av män, de kanske varit produkter av sin tid.

Men nu? 2015? Vad är ursäkten nu?

Det är inte ens en tecknad film. Den 13 mars kommer ”Berättelsen om Askungen” som spelfilm, regisserad av Kenneth ”Wallander” Branagh. Cinderella spelas av Lily James från ”Downton Abbey”.

Lily James ser smal ut vid en bildgoogling, hon är ju en Hollywoodstjärna, men i rollen som Askungen ser hon bananas ut. Sagolik.

Askungen är alldeles uppenbart photoshoppad i trailern och på reklambilderna. Digitalt semi-anorektisk. Även om Disney hävdar att hon bara har på sig en hårt snörad korsett. Stackars Lily ­James i så fall. Hon bör ha fått skador för ­livet.

Men det är inte särskilt synd om filmstjärnor. Däremot är det synd om våra barn som tittar på henne och får för sig att det är så flickor ser ut.

Flickor kan få ätstörningar för mindre. Och pojkar får förvridna verklighets­ideal.

Disney är en enorm maktfaktor inom barnuppfostring – tyvärr större än oss föräldrar som tröstlöst kämpar för att ge barnen en rättvis chans att bli den de vill bli utan påtvingade konventioner. Vi som försöker köpa könsneutrala leksaker, ­kläder och ”Toca boca”-spel eftersom vi inte vill begränsa barnens världsbild ­eller tvinga in dem i sega gamla konventioner som de måste leva upp till mot ­deras v­ilja.

Klädjätten H&M har lika mycket att stå till svars för – och det är lustigt att det aldrig blir bättre. Fortfarande är bruna, svarta och blå kläder för pojkar och röda och rosa för flickor. De tuffa trycken, monster och blixtar, är alltid på pojkkläderna och de gulliga djuren alltid på tjejkläderna. Varenda tjej ska tydligen fostras att bli mes. Varenda pojke måste visst vara modig.

Det gäller inte bara H&M. Verkligen inte. Även hippare Polarn & Pyret har liknande problem. Alla har problem!

Mest problem har barnen. Askungen-­affisherna är överallt, de behöver inte gå på bio, bilderna på den där midjan går ­inte att undkomma.

Jag tänker inte ta mina barn på ”Askungen” fast de älskar henne. Jag bojkottar sexistiska Askungen. Det är det enda jag kan göra. Bara brist på intäkter kan få Disney att fundera på vilken skit de retuscherar fram.

Äsch vadårå? Hallå! Det är ju bara kläder. Det är ju bara en film.

För oss vuxna, visst. Men för barnen är det hela världen. Barns värld är inte stor. De blir vad de ser. Barn ser vad de har framför sig. Kläder. Leksaker. Askungen.