Hon är som född på nytt

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Fredrik Virtanen: Därför är Robyn vår största stjärna

Sol, vår och Robyn i luften!

Barnstjärnan har vuxit upp, tagit av sig prettokepsen och gör modernt sexig radiopop i världsklass.

Vår potentiellt största världsstjärna är äntligen tillbaka.

Robyn har aldrig varit en soulsångerska, hon är en popsångerska som gillar soul, och det hörs igen.

Efter jättegenombrottet med skvallerbytta bingbång 1995 hände det som tyvärr ofta händer unga, ofärdiga artister som inte låter erfarna skivbolag bestämma riktningen: ambitionerna blev större än kapaciteten och resultatet blev i Robyns fall välgjord men trist SSU-soul.

Hennes internationella karriär avled.

Vilket kanske var bra för Robyn, människan. Men inte för världen.

Häromåret träffade hon popsnillet och den allt annat än politiskt korrekte ironikern, låtskrivaren och producenten Klas Åhlund från bandet Teddybears.

Deras cd "Robyn" är inte en djupt konstnärlig musikprodukt. Det är lyckad 90-talsretro med "Sanning och konka"-avslöjanden till kompet av modernt designad 80-talsradiopop och rymdfärgad digitalplast.

Liljeholmens egen Kate Bush sjunger med skolflicksröst och svengelskt valpig r"n"b-sexighet fraser som "bum like you", "cool butt", "fucking", "Konichiwa bitches" och en story om hur någon ska rumla i Robyns djungel, få stjärten stampad på och därpå skickas på porten.

Robyn har således lämnat sitt mentala SSU-fängelse. Feministiskt initiativs mest samtidsfrånvända genusvetenskapsfilial kan ha invändningar.

Men bra pop görs inte med yllekoftan på. Bra pop är sexig och gråter när han aldrig blir hennes. Bra pop görs av musikälskare som tycker att coolt är roligare än duktigt. Bra pop görs av en modern Cyndi Lauper.

Robyn är född på nytt.

I 250000-kronorsvideon till supersingeln "Be mine" illustrerar Robyn begåvat den hjärtekrossande texten som deppig pandaflicka och söndergråten blondin.

Den tar henne till MTV Europe, och med lite flyt och många möten med män i svarta kavajer kan hon återuppta den USA-karriär som dog efter "Show me love".

Bättre än så här har konichiwa-bitchen aldrig varit. Rödhaken lyfter i morgonsolen.

Fredrik Virtanen