Tomas Norström om nya ettan på Biotoppen
”Nu är det tre generationer som tittar”
Uppdaterad 2021-10-03 | Publicerad 2020-02-11
Barndetektiverna kommer och går, men polismästaren består.
Tomas Norström, 63, har spelat rollen i alla LasseMaja-filmerna.
– Det händer ofta att barn på stan tittar till, frågar någon vuxen ”Är det han, polismästaren?”. Sedan vågar de komma fram och kanske be om en selfie. Det är gulligt, säger han.
Tomas Norström har gjort närmare hundra film- och tv-roller. Några av dem har satt ett stort avtryck i den svenska populärkulturen.
Som Ove i ”Jägarna” (1996), en i utkanten av tjuvjaktsgänget som Rolf Lassgård försöker sätta dit.
Som Olle i ”Pistvakt”, en av tre lite vilsna norrländska bröder i tv-serien (1998-2000) och långfilmen (2005).
Och som polismästaren i ”LasseMajas detektivbyrå”, som först var julkalender år 2006 och sedan har blivit sex långfilmer.
– Ove i ”Jägarna”… jag tror inte min roll där har cementerats så mycket för han är så udda. Men många påminner en om den, för filmen har betytt så jättemycket.
– ”Pistvakt”, det håller vi – Jacob Nordenson, Lennart Jähkel och jag – på med fortfarande. Vi gör vår rock 'n' roll-show. Svenska texter till låtar av bland annat Creedence Clearwater Revival, Deep Purple och Dolly Parton. Vi har turnerat i 19 år. Senast i helgen i Falun och Sollefteå.
”Är en populär figur”
Hade ni väntat er den framgången?
– Absolut inte. Vi försöker få igång en dokumentärfilm om fenomenet. Nu är det tre generationer som kommer och tittar Folk säger ”Ni är hela min uppväxt”. En del har tatuerat sig med oss. Det har varit otroliga grejer, jag är stolt och glad att få vara med om det.
Och trots att ni är norrländska hjältar, är två av er inte alls därifrån..?
– Nä, Lennart är ju från Piteå, men jag är från Södertälje och Jacob från Lidingö. Fast han brukar säga norra Lidingö…
Just nu är det ”LasseMajas detektivbyrå – Tågrånarens hemlighet” som gäller. Sjätte långfilmen hade biopremiär i fredags. Stor publiksuccé redan. Filmen är faktiskt den första svenska på över ett år som gått direkt in på Biotoppens förstaplats.
Och medan barnen som spelar smådetektiver kommer och går, de växer ur sina roller, så är det bara polismästaren som består.
– Det är en populär figur, tror jag. Jag har liksom hängt med på något sätt, det måste väl vara så att de tycker jag är värd att vara kvar, helt enkelt.
Men att spela en polis som är så korkad att han måste ta hjälp av småbarn för att lösa fallen, hur tränger man in i hans psyke?
– Jag hör vad du säger… (skratt). Inte så smart, naiv och enkelspårig, kanske, men man kan också säga att han väldigt mycket litar på och respekterar barnen. Det är det jag försöker få fram.
Nya skådespelare och regissörer hela tiden, hur ser du tillbaka på de olika LasseMaja-filmerna?
– När nya barn tar över rollen, tittar de på mig och säger bara ”polismästaren”. De köper mig direkt. Sedan försöker jag hänga mycket med dem.
– Josephine Bornebusch och Moa Gammel som gjort de två senaste filmerna tycker jag haft fin filmisk blick. En film på Irland hade fantastiska miljöer. Nu var vi i Alingsås, med tåget och stationen, det var på riktigt.
– Tråkigast var de tre greenscreen-filmerna vi gjorde. Vi var i ett grönt rum hela tiden. Jävligt tråkigt.
FOTNOT: Greenscreen betyder att man filmar mot en grön bakgrund. Sedan kan man ersätta den med vilka andra bilder som helst.
Namn: Tomas Norström.
Ålder: 63.
Bor: Södermalm i Stockholm.
Familj: Sambo, 20-årig son, 17-årig dotter.
Aktuell: På bio i ”Lasse-Majas detektivbyrå – Tågrånarens hemlighet”.
Tomas Norström om…
… vad som var roligast med nya LasseMaja-filmen:
– Jag älskar gamla bilar. Så det var roligt att få köra en gammal klassisk polisbil, en Saab V 4 kombi med rattväxel. Och så gillar jag tågfilmer, så det var kul att filma på tåget också.
… att som ung skådespelare vara med i första Jönssonligan-filmen:
– Jätteroligt – och nervöst. Över huvud taget har det varit fantastiskt att som ung, när jag var ingenting i branschen, få jobba med folk som Gösta Ekman, Ernst-Hugo Järegård, Allan Edwall, Sif Ruud, Jan-Olof Strandberg. Deras otroliga ödmjukhet och man lärde sig massor av dem.
… enda Hollywood-filmen ”A cure for wellness” (2016), av ”Pirates of the Caribbean”-regissören Gore Verbinski:
– Otroligt häftigt. Jag visste att regissören var trevlig, hade frågat Stellan Skarsgård. Det var typ 400 personer i teamet. Man fick åka golfbil från sin egna trailer till inspelningsplatsen medan någon skrek i en walkie talkie: ”Thomas travelling. Thomas travelling”. Jag var sjukt nervös första inspelningsdagen och spelade över. Sedan gick det bra. Men det blev väl ingen vidare film…