3D börjar kännas som en hockeyfrilla

Är 3D redan slut?

För ett år sedan såg det ut som om ”Avatar” öppnat ett nytt biofönster.

Nu känns det som ett dyrt irritationsmoment.

I dag är det premiär på ”Green hornet”, ännu en påfrestande bioupplevelse som visas i 3D utan att man riktigt förstår varför.

Det har blivit många sådana det senaste året.

Jens Peterson.

I början av 2010 trodde jag och många andra att den nya generationen av 3D skulle bli ett lyft. I synnerhet ”Avatar” visade möjligheterna till ett nytt bildberättande, men även ”Alice i underlandet” fick nya djup av 3D.

Men sedan har det kommit många som antingen varit skräp (”Clash of the titans”) eller haft 3D som en onödig effekt.

För biobranschen verkar det perfekt. 3D-filmer bör ses på bio och är svåra att piratkopiera. Bioägarna kan ta mer betalt för biljetterna.

För åskådarna är det i bästa fall en häftiga upplevelse. Men filmer som ”Toy story 3” var inte bättre i 3D. Varför då betala mer?

Det finns också problem med 3D, även för biografägarna. I dag är de stora och bästa salongerna utrustade med 3D-projektorer.

Men om publiken inte vill se 3D-filmerna? Då finns det ingenstans att flytta filmerna. Förr var det lätt att göra rockader när det märktes vilka filmer som lockade flest. Ta en mindre sedd till en liten salong.

Nu blir biografernas händer bakbundna. ”Megamind” och ”Narnia – skeppet Gryningen” har gått i 3D, men fler svenskar har velat se ”Änglagård 3”.

Änglagård har gått bättre i mindre salonger utan att kunna byta plats med de mindre populära 3D-filmerna.

För ett år sedan var biografernas 3D-problem att det fanns för få salonger i Sverige.

Nu är problemet att det finns för få bra 3D-filmer.

För ett år sedan pratade regissörer som Lasse Hallström och Mel Gibson om att de gärna gjorde 3D för att hitta nya kreativa vägar. Då skulle Ella Lemhagens ”Kronjuvelerna” bli första svenska 3D-filmen.

Nu sitter 3D i ett hörn och ser lite bortkommen ut. Börjar kännas som ett par V-jeans från 1970-talet eller en hockeyfrilla från 1980-talet.

Som alltid är lösningen bättre filmer. Det är många 3D-filmer på väg. Där måste finnas sevärdheter om tekniken inte ska försvinna igen.

Strunt som ”Green hornet” skadar mest 3D.

Följ ämnen i artikeln