Veteraner kan få sitt första Augustpris

Alla nominerade till Augustpriset 2024

Debutanten Agri Ismaïl kan få Augustpriset för sin roman ”Hyper” samtidigt som väletablerade Karolina Ramqvist och Mirja Unge båda är nominerade för första gången.

Nomineringen förvånar Agri Ismaïl, som i romanen skriver om en kurdisk familjs sönderfall under en tid av ekonomisk kris. Han gör det genom att låta familjen synliggöra kapitalets abstrakta rörelser i världen.

– Jag trodde att ämnet var tämligen smalt, så det här är otroligt kul och får mig att omvärdera vad jag tror om saker. Det som på pappret kan verka tråkigt kanske inte är det, säger Agri Ismaïl.

Han framhåller samtidigt att det inte finns en typisk Augustprisvinnare – såväl smala som mer kommersiellt gångbara böcker har prisats. I år har poesin fått ta större plats, med diktsamlingar av Hanna Rajs och Linus Gårdfeldt. Teman kring glesbygd och utanförskap lyfts också fram med poetisk humor.

helskärm

Svart humor

Poesin präglar också Mirja Unges ”Hundnätter”, som utspelar sig i en avfolkad glesbygd. Huvudpersonen återvänder till sin hemby, där hon utsatts för sexuella övergrepp i tonåren, och där liknande händelser nu tystas ner.

– Jag får ofta höra att jag skriver mörkt men jag tycker att det finns svart humor. Jag leker med språket och tycker mycket om det lyriska, rytmen och poesin. Jag har kunnat frossa i nyckelpigor, flugor, eksem och skäggstubb – många små detaljer som bygger upp den här världen, säger Unge.

Även Klara Bartilsson skriver poetiskt och humoristiskt om utanförskap i barnboken ”Barrbarnet”. Huvudpersonen Barrbro representerar de udda som försöker ta plats, men boken fokuserar än mer på dem som bemöter henne okänsligt. Överskatta aldrig betydelsen av en kram, är budskapet.

– Ibland krävs det väldigt lite för att någon ska känna sig välkommen, säger hon.

helskärm

Makt och relationer

Karolina Ramqvist har fått vänta till sin sjunde roman, ”Den första boken”, på en nominering. Där skildrar hon hur en kärlekshistoria på Jamaica präglas av koloniala maktrelationer. Läsare har beskrivit hur boken ”förflyttar dem någonstans” – ett behov hon känner igen.

– Jag tänker att vi vill vara i något koncentrerat under en tid, det finns något i läsningen som är värdefullt i samtiden, säger hon.

Makt och relationer står i fokus även i ”De hemliga breven. Den politiska familjen och vardagens samtal”, där en brevväxling mellan Alva, Gunnar och Jan Myrdal publiceras. Janken Myrdal tycker att pappans berättelse om sin mor Alva Myrdal har använts som ett argument mot välfärdssamhället.

– Vi har ändrat synen på min farmor. Vi har vridit ett vapen ur högerns händer, säger han.