Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Demonskräck, helvetet och elden i SVT:s ”Gud som haver barnen kär”

Publicerad 2022-02-07

Anna Lindman.

Den lekfulla söndagsskolan var långt borta.

Nu delar barn uppväxta inom olika samfund sina skrämmande berättelser i SVT:s ”Gud som haver barnen kär”.

– Det handlar bland annat om demonskräck, helvetet och elden man ska brinna i – och hur det blir i ett barns huvud, säger programledaren Anna Lindman.

Förra året gavs Anna Lindmans bok ”Sekten: Ett reportage om Knutby Filadelfia” ut, vid sina intervjuer kom hon i kontakt med barn i församlingen.

– Jag kände att vi inte riktigt pratar om dem, så jag började intervjua unga vuxna som varit barn i olika religiösa miljöer. I serien möter jag unga som har lämnat dem, bland annat pingstörelsen, EFS, Jehovas vittnen, mormoner och muslimer. Barnens berättelser är väldigt lika, säger hon.

De intervjuade är i dag 21–35 år, men berättelserna om barndomen är starka.

– Genomgående är att Gud hör alla ens tankar. Du kan inte fly från guds blick och Gud vet vad du gör. Barn vet att man inte bara tänker bra tankar, barnen vet att ”jag tog det där suddgummit, jag sa att det var mitt, men det inte är mitt. Då har jag hört vad som händer när jag är en tjuv, då ska jag brinna i elden”. Barnen har berättat att de har spolat hett vatten på händerna för att öva sig inför värmen.

”Gud som haver barnen kär” har premiär den 7 februari.

Renhet och sex är också genomgående tema bland berättelserna. Avvikelse från oskuldsnormen accepteras inte.

– Unga tjejer inom pingströrelsen har fått veta att de är sjuka om de har kysst någon eller i värsta fall haft sex. Här berättar muslimer och pingstvänner samma saker.

De unga berättar om skräcken att deras föräldrar ska vända dem ryggen om de väljer fel.

 Jonna, uppvuxen med Jehovas vittnen, träffar en kille utanför församlingen och blir inkallad till kommittéförhör med tre äldre män som förhör henne om hur närgånget det har varit. Sedan får hon en vecka på sig att ta farväl av alla sina vänner, hela sin släkt, sin mamma, pappa och lillebror, säger Anna Lindman.

Pratar vi för lite religion i dag, jämfört med tidigare?

– Ja, och jag tror att vi är Europas mest mångkulturella land. Det rationella Sverige sekulariserades oerhört snabbt. För min mormor var det naturligt att kunna en kvällsbön och veta vad det står i bibeln om vad som händer efter döden, men för mig var det helt blankt. Jag kunde jättemycket om socialförsäkringar, föräldrapeng och jämställdhet mellan män och kvinnor – sådant pratade vi om hemma hos mig. Men vi pratade inte om existentiella frågor.

Anna Lindman hoppas programmet når skolpersonal och andra som jobbar med barn och unga, men även de unga själva.

– Jag vill nå unga människor som kan känna igen sig i det här och brottas med samma problem. Och att lyfta den här skammen. För 15–20 år sedan smet man ut bakvägen om man mådde dåligt i en kyrka eller ett samfund och försvann i det tysta. Men nu möts man på chattforum på nätet och hjälper varandra att leva.

Religioner för gärna fram budskapet om den kärleksfulle guden, avlivas det i programmen?

– Nej, men en av tjejerna säger: ”Det vi inte pratar om är när den här kärleksfulla guden inte gillar dig, då åker du dit”. Och hon menar helvetet. Vi avlivar inte att gud är god, men avlivar kanske debatten om att alla människor som tror på gud är goda mot sina närmaste.

Runt sju miljoner svenskar är med i ett trossamfund, enligt MFST, Myndigheten till stöd för trossamfund.

”Gud som haver barnen kär” sänds i fem delar på SVT och SVT Play från 7 februari.