Kvinnorna får ta allt känslomässigt ansvar
”Gift vid första ögonkastet” belyser könsroller med all önskvärd tydlighet
Studier visar att kvinnor mår bättre som singlar än män.
När jag ser ”Gift vid första ögonkastet” förstår jag varför.
Männen sjunger Björn Rosenström, kallar sin fru ”kärring” och vill inte prata känslor.
Samtidigt kämpar kvinnorna med att få sin partner att öppna sig och förstå genus.
I årets säsong av ”Gift vid första ögonkastet” får kvinnorna dra hela det emotionella lasset.
Redan i de första avsnitten framgick det att de de manliga och kvinnliga deltagarna tycktes ha olika behov av emotionell närhet – och det är där det till slut kraschar.
Han vill kunna skämta om vad som helst
Elinor kämpar för att få Lars att berätta om sin barndom och nöter till slut ut relationen. Susanna får inget gehör när hon ber Johan att sluta använda ordet ”kärring” om henne. Han vill kunna skämta om vad som helst, annars är han inte längre sig själv. I Alingsås har Anton svårt att förstå varför Sofia blir ledsen när han spelar buskistrubaduren Björn Rosenströms partylåtar om våldtäkt på midsommarfesten. Först när hon försöker förklara blir han (marginellt) medveten om problemet.
Män lever längre, blir lugnare och tjänar mer pengar
Enligt en studie gjord av det brittiska analysföretaget Mintel 2017 mår kvinnor bättre som singlar än vad män gör. En av anledningarna tros vara att kvinnor generellt lägger ner mer tid på både hushållsarbete och att ta känslomässigt ansvar i relationen. Det innebär mer jobb för en kvinna att vara i ett förhållande än att vara singel. En amerikansk undersökning från 2020 visar att män å andra sidan får ett bättre liv i äktenskap med en kvinna än som ensamstående. De lever längre, blir lugnare och tjänar mer pengar.
Det är inte svårt att förstå när man ser kvinnorna i programmet stånga sig blodiga för kommunikationen i förhållandet medan männen aldrig verkar ha fört ett djupare samtal eller funderat på maktstrukturer.
Jämställdheten har kommit långt i Sverige, men ”Gift vid första ögonkastet” belyser med all önskvärd tydlighet de problem som fortfarande ligger kvar och gnager i heterosexuella relationer.