Jag hade velat höra juryns prat
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-05-19
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag vet att jag får se bra filmer i Cannes. Och några dåliga.
Jag vet att en del intervjuer blir kul, andra tråkiga. Jag vet att här är många fester och att filmbranschare från hela världen försöker sälja filmer till varandra.
Men jag vet inte hur det låter när juryn diskuterar.
Och i år borde det vara kul att sitta som en fluga på väggen och höra pratet om tävlingsfilmerna.
De här ingår i juryn: Skådespelarna Samuel L Jackson, Helena Bonham Carter, Tim Roth, Monica Bellucci och Zhang Ziyi.
Redan där ser det ut som spännande samtal från folk med färgstarka åsikter.
Juryns ordförande är Wong Kar Wei från Hongkong, som gjort häftiga filmer som ”In the mood for love”. Patrice Leconte (”Hårfrisörskans make”), palestinske Elia Suleiman och Lucrecia Martel fyller ut listan. En jury från många länder och med olika sorters bakgrund. Känns som om det borde bli bra debatt.
Filmerna de ska välja mellan är 20 stycken.
Där finns ”Marie Antoinette” av Sofia Coppola, ett kostymdrama som förmodligen inte liknar ”Lost in translation”.
Pedro Almodóvars ”Att återvända” har Penélope Cruz i huvudrollen, och Brad Pitt och Cate Blanchett syns i ”Babel”. Gjord av mexikanen Alejandro González Inárritu som också gjort ”Amores perros” och ”21 gram”.
Richard Linklater tävlar med ”Fast food nation” (efter boken ”I snabbmatslandet”) och Aki Kaurismäki med ”Ljus i skymningen”. Richard Kelly som gjorde ”Donnie Darko” följer upp med ”Southland tales” och Nanni Moretti granskar Berlusconi i ”Il Caimano”. Bruno Dumonts ”Flandern” är säkert kandidat till något pris.
Ken Loachs nya ”The wind that shakes the barley” är först ut i tävlingen.
Den 28 maj får vi veta vilken film som juryn gav Guldpalmen och vilka skådespelare de valde att prisa.
Men tyvärr får vi aldrig höra hur diskussionerna gick.