Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Stjärnornas hotell stjäl huvudrollen

Läs Per Bjurmans krönika

Sofia Coppola framför Chateau Marmont.

NEW YORK. Filmer ska handla om hotell.

Därför tror jag att Sofia Coppolas ”Somewhere” är bättre än svenska kritiker påstår.

Dess stjärna är ju Chateau Marmont – den anrika West Hollywood-favoriten där Michael Stipe en gång kastade bullar på arga affärsmän när jag försökte intervjua honom.

Ni har det bra ni, som kan se ”Somewhere”. Här går Sofia Coppolas nya upp först i mitten av december – oklart varför, men det vittnar om viss nervositet inför den amerikanska reaktionen.

Jag tycker dock redan om den, osedd.

Liksom Tokyos Park Hyatt hade den egentliga huvudrollen i ”Lost in translation” är ju Chateau Marmont tydligen stjärna i ”Somewhere”

Och jag älskar filmer som sätter exceptionella hotell i centrum. Det beror i första hand på att jag är en utpräglad hotellmänniska som älskar att checka in på tillfälliga adresser och lätt skulle kunna tänka mig ett helt liv på bättre härbärgen om jag bara hade råd; begreppen ”hem” och ”ägodelar” betyder mycket lite för mig.

Men i händerna på rätt regissör är hotell dessutom perfekta filmmiljöer. Det naturliga transittillståndet och den inbyggda eskapismen underlättar för begåvningar som vill bygga suggestiva stämningar.

Anrika pansarkryssaren Chateau Marmont – som namnet antyder snarast ett slott, diskret insprängt i en lummig kulle intill Sunset Boulevard – är med sin air av gammaldags, upphöjd Hollywood-elegans perfekt för ändamålet.

Det är mest känt för att det var där John Belushi slutligen checkade ut – och med det menas ju inte att han gick till receptionen och betalade sin räkning. Jag förknippar det dock i första hand med Michael Stipe. Jag intervjuade honom och resten av R.E.M. för tidningen Pop i en av de mer imposanta sviterna på högsta våningen sommaren 1994 och fick se sångaren kasta nygräddade bullar från balkongen. Flera affärsmän nere i trädgården blev träffade och svor så det ekade mellan stenväggarna.

Stipe var mycket road, tills han såg hur jag bränt armarna under Sveriges semifinalmatch mot Brasilien ute i Pasadena. Då ville han prata välgörande salvor i stället.

Ja, det ska bli ett nöje att se gamla CM spela mot Stephen Dorff.

Här är för övrigt några andra amerikanska hotell jag älskar och gärna vill se i framtida Coppola-filmer: The Peabody i Memphis, Casa Marina i Key West, Monteleone i New Orleans, The Driscoll i Austin, Beverly Hills Hotel i Beverly Hills, Hay-Adams i Washington, The Drake i Chicago och Wynn i Las Vegas.

Följ ämnen i artikeln