Det är rätt tråkigt att lyssna på astronauten Jessica Meir
Kristoffer Bergström om Jessica Meirs Sommar
Publicerad 2021-08-08
Ibland blir torr fakta om ljusets färd över ofantliga avstånd till poesi.
Vissa historier om rymden får hjärnan att vidgas.
Inte Jessica Meirs.
Så länge hon håller sig innanför atmosfären lyssnar jag med stora öron. Du går inte från student till astronaut utan måste utföra stordåd däremellan, vilket svensk-amerikanen Jessica Meir sannerligen gjorde.
Hon beskriver ett forskningsprojekt på gäss där fåglarna fångades in, förseddes med små ryggsäckar och flög i en vindtunnel. Studien visade att en gås sparar energi genom att sänka sin ämnesomsättning i miljöer med låga syrenivåer och på så vis kan de flyga över världens högsta berg.
Sedan blir det rymden.
Jessica Meir serverar inte någon populärvetenskaplig beskrivning av kosmos, inget om svarta hål eller krökt rumtid, utan en närmast vardaglig redogörelse för rymddräktens vikt och tyngdlyftningen du behöver för att inte musklerna ska förtvina under 205 dygn på den internationella rymdbasen ISS.
Det hade kunnat bli okej. Men det är rätt tråkigt att lyssna på.
För Meir infriar rymdfärden en barndomsdröm, hon har som flicka ritat en teckning av sig själv på månen, men hon förmedlar inte varför det är så viktigt att hon blir astronaut. Det kan låta som en självklarhet, givetvis ska vi som art sträcka oss bortom våra egna gränser, sträva utåt och iväg, men i Meirs historia verkar rymdpromenaderna utgöra sitt eget syfte. Hon lyckades! Hon var del av den första rymdpromenaden som enbart kvinnor deltog i!
I programförklaringen står att Jessica Meir ska prata om vikten av upptäckaranda. Det kapitlet är just vad jag saknar. Vad forskade hon på däruppe, vad upptäcktes, var står rymdforskningen i dag?
Efter 90 minuter är min övergripande känsla att rymden stal en lysande marinbiolog från oss. Låt Jessica Meir komma hem till gässen!
Snabbguide:
Skrytkvot: 
Skvallervärde: 
Känslostyrka: 
Humornivå:
Åh fan-faktor:
Första meningen:
– Fröken lägger ett papper på skolbänken framför mig.
Sista meningen:
– Och kanske är det som sker härnäst på jorden minst lika livsomvälvande som mitt första uppdrag i rymden.
3 typiska låtval:
”Looking For Astronauts” - The National
”Life On Mars” - Seu Jorge
”Planet Claire” - The B-52'S