Size zero-jakten är sjuk – och Vogue håller med

Karin Östman

LONDON. Kändiskvinnorna hetsbantar för att komma i size zero till sommaren. Samtidigt slår brittiska Vogues chefredaktör larm om att fotomodellerna blivit för smala. Tidningen tvingas lägga på kilon i efterhand.

Något är väldigt, väldigt sjukt här.

Chefredaktören Alexandra Shulman tittar numera ofta på bilder och ber fotografen att göra kvinnorna lite större. Läsarna vill inte se för magra kroppar. Utstående höftben, revben och för tunna lår rättas till med hjälp av Photoshop.

I ett brev till de stora modehusen skriver hon att provkollektionerna nuförtiden är så små att inte ens de mest etablerade modeller kommer i kläderna.

För en vecka sedan intervjuade jag skådespelerskan Jennifer Love Hewitt. Elaka kommentarer över bikinibilder av henne för två år sedan gjorde att hon gick ner nästan tio kilo. Nu är hon så smal att huvudet ser oproportionerligt stort ut på hennes tunna lilla kropp. Jennifer Love Hewitt jojobantar och säger att hon inte har något vidare självförtroende, trots att hon förra året röstades fram till världens sexigaste kvinna på tv.

”Du ser mig med fixat hår och massa smink. Men jag undrar om du skulle tycka jag var söt om du såg mig hemma i jeans och t-shirt”, sa hon lite uppgivet till Nöjesbladet.

Hon lever till stor del på sitt utseende och jag kan inte döma henne för att hon känner sig tvingad att vara superslank.

Jennifer Love Hewitt tycker själv att vikthetsen i Hollywood har gått för långt och påstår att hon försöker att inte låta sig påverkas. Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. Ingen kan låta bli att påverkas av de rådande idealen där vuxna kvinnors kroppar ska pressas in i barnstorlekar. Inte ens de kvinnor som redan är beundrade förebilder.

Nu när till och med modeoraklet Vogue har vaknat och insett att branschen inte är frisk, känns det ändå som att saker och ting kanske kan förändras.

För det enda som kan få mode- och nöjesindustrin att ändra sig är rädslan för att vara ”fel”.