Inget är omöjligt i datorernas värld
Finns tomten? Finns Gollum? Finns Simone?
Film går ut på att lura oss. Ögonen ser något som inte finns.
Nu väller dator-skapelserna fram.
På fredag är det biopremiär för "Simone", en komedi där Al Pacino spelar en regissör som lyckas göra succéfilmer tack vare en helt datorskapad skådespelerska, Simone. Fast alla tror att hon är riktig.
"Simone" är en satir, men en ganska uddlös sådan. Jag fnissar mer åt att de fick använda en skådespelerska, Rachel Roberts, för att spela Simone i en del scener. En riktig människa måste föreställa en datorskådis som ska lura folk att skådisar inte behövs.
Hmmm.
Men det finns ju andra filmer där datoranimerade figurer faktiskt fungerar.
Tre av årets stora äventyrsfilmer har viktiga digitala figurer. Ställ er på rad: Yoda i "Star Wars episod II: Klonerna anfaller", Dobby i "Harry Potter och hemligheternas kammare" och Gollum i "Sagan om de två tornen".
I synnerhet Gollum visar hur långt tekniken kan gå i dag.
Där ligger framtiden. En blandning av skådespeleri och teknik.
Det används mer och mer också för att sätta skådespelarnas ansikten på andra kroppar. "Sagan om ringen" har flera exempel. När Gandalf störtar mot underjorden i striden med Balrog vänder sig de andra i sällskapet i förtvivlan mot honom. "Gandalf" skriker Frodo, och den starke Boromir får krama hårt om Frodos lilla kropp för att hindra honom att springa tillbaka.
Ser det ut som.
Men skådespelaren Sean Bean håller en kortväxt kopia över axeln, en body double. Sedan är Elijah Woods ansikte ditlagt digitalt för att det ska se ut som om Wood är liten som en hob.
När mogna män som Ian McKellen (Gandalf) och Christopher Lee (Saruman) ska slåss kan de också behöva hjälp av stuntkroppar och datorer.
På samma sätt ryktades det om funderingar på att använda redan tagna scener med Richard Harris som spelar Dumbledore i Harry Potter-filmerna.
Harris dog i höstas, men med digital hjälp kunde befintliga bilder användas på nytt vis i tredje filmen. Nu kommer filmbolaget säkert inte att göra så, även om möjligheten finns.
Ian McKellen eller någon annan lär spela Dumbledore nästa gång.
Men snart kommer döda skådespelare att göra digital comeback.
Sedan är det väl en helt annan sak att påstått riktiga människor i dokusåpor kan verka mer som digitala påhitt i något sällskapsspel från yttre rymden.
Art Garfunkel har gjort en ljuvligt harmonisk cd med folksångarna Maia Sharp och Buddy Mondlock. För första gången har Garfunkel också skrivit sånger. Riktigt bra.
Sam Shepards novellsamling "Great dream of heaven" har flera små starka historier. Omslagsfoto av hustrun Jessica Lange.