Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Orvar

Ett geni som är värd en Oscar

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-02-25

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Och OS-guld i skådespeleri går till: Philip Seymour Hoffman!

Ingen gråter som Hoffman. Ingen är plågad som Hoffman.

I "Capote" är han mer magnifik än någonsin.

Capote årets bästa film Philip Seymor Hoffman är så bra i Capote och alla andra filmer han gör att Fredrik Virtanen helt enkelt älskar honom.

Ingen har gråtrunkat lika desperat vackert som Philip Seymour Hoffman (i "Happiness"). Ingen har haft så homosexuellt förbjudet kära och svullna ögon som Hoffman (i "Boogie nights"). Ingen har darrat på läppen lika osäkert medan pappas-gosse-tårarna hålls tillbaka som Hoffman (i "En kvinnas doft").

Till och med när han gör sin hittills enda komiska roll, i "... Och så kom Polly" mot Ben Stiller, darrar hans tjocka underläpp när han förklarar vad en "shart" är: "I tried to fart and a little shit came out. I just sharted."

Hoffman är en stor tragiker.

Hoffman är ett geni.

I den fantastiska "Love Liza" vill han köpa bensin för två dollar för han behöver sniffa och han behöver sniffa NU för han är så rasande tragikomiskt olycklig över sin frus död. Ingen annan hade kunnat ro hem den rollen.

I "Almost famous" var han så bra som rockmurvelikonen Lester Bangs att regissören Cameron Crowe var chockerad: "Han till och med höll i Coca-Cola-burken som Lester!"

Nu porträtterar han en annan stor man, det plågade skribentgeniet Truman Capote (i "Capote"). Det är årets bästa film.

Hoffman gör ett porträtt med kallt blod av en man som samtidigt var en flamboyant, cynisk över-toppen-bög bland 60-talets intellektuella New York-elit, och en råbarkat målmedveten murvel med världens stilsäkraste penna och deppig barndom. Hoffman porträtterar kampen mellan äregirighet och patos, och hur de sammanfaller, med diamantkirurgisk precision.

Hoffman har aldrig varit bättre. Och han har ändå varit bäst förr.

Hoffman ryggar inte för det smutsiga, det skitiga, det pinsamma, det sanna. Tvärtom är det där han opererar. Det är där det är intressant.

En Oscar är självklar. Han borde även få Nobelpris, OS-guld och ja vill han ha min kropp får han den också. Jag älskar honom.

Innelistan och Utelistan

Hassen Khemiri.

Veckans...

Fredrik Virtanen

Följ ämnen i artikeln