Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Nils

Finansiären: Den här filmen är skit

Publicerad 2014-05-14

”Sugar man”-regissören offrade allt för att få dokumentären gjord

Han fick idén i en skivbutik på en bakgata i Kapstaden.

När filmen nästan var klar drog sig huvud­finansiären ur med motiveringen att den var ”skit”.

Men Malik Bendjelloul vägrade ge sig och ­dokumentären ”Searching for Sugar man” blev en världssuccé.

- Han lät sig aldrig brytas ned, säger vännen och en av producenterna Hjalmar Palmgren.

Malik Bendjelloul jobbade på SVT-programmet ”Kobra” när han 2006 bestämde sig för att ­resa runt i Sydamerika och Sydafrika på jakt efter bra historier.

En riktig bra sådan hörde han i en skivbutik i Kapstaden. Den om en amerikansk sångare, Sixto Rodriguez, som gav ut två skivor i USA under 1970-talet som snabbt floppade. Men i Sydafrika var han en ­megastjärna. Utan att själv ha en aning om det. Två av hans mest ihärdiga fans lyckade lokalisera honom till Detroit och fick honom att komma till Sydafrika. Där spelade han inför fullsatta arenor under 1990-talet.

Malik Bendjelloul avråddes från att åka till ­Detroit och leta efter Sixto. Artisten levde då i ett hus utan el, jobbade som rivningsarbetare, var allmänt folkskygg och inte alls intresserad av att medverka i några dokumentärer.

– Jag är ljud, inte bild, som han sa när Malik Bendjelloul väl träffade honom i Detroit.

”Tog flera år”

Och det första mötet gick väl. Sixto var pratglad, öppen, inte alls knepig. Det skulle bli en barnlek, trodde Malik Bendjelloul.

Men han misstog sig.

– Det tog flera år innan jag återsåg den soliga sidan, som Malik Bendjelloul uttryckte det i sitt sommarprat förra året.

Under åren som arbetet med filmen pågick brottades Bendjelloul inte bara med sin motsträviga ­huvudperson. Också pengarna var ett stort ­bekymmer.

Han satsade egna och lånade från folk han kände, trygg i vetskapen om att en av huvudfinansiärerna trodde på ­filmen.

Samma finansiär som, när 90 procent av filmen var klar, plötsligt drog sig ur med motiveringen att den var ”skit”. Filmen saknade de större existentiella frågor som krävs för att visas på den vita duken.

– Skitargumentet hugger en i magen och skadar på ett mycket otrevligt sätt.

Så beskrev Malik Bendjelloul känslan i sitt ”Sommar”-prat. Hans vän Hjalmar Palmgren som då jobbade på SVT som är filmens samproducent imponerades av Malik Bendjellouls förmåga att ständigt överkomma ­bekymren.

– Jag hade svårt att förstå att han mötte så mycket motstånd, eftersom jag tyckte att idén var fantastisk, sa Hjalmar Palmgren till Aftonbladet sent i natt, bara timmar efter dödsbeskedet.

Anmälde till festival

Det tyckte även den brittiske stjärnproducenten Simon Chinn. Han anmälde filmen till Sundance, vilket blev startskottet på den internationella ­succéresa som kulminerade med en Oscar för Bästa dokumentärfilm 2013.

Ett 30-tal internationella filmpriser blev det sammanlagt.

Hyllningar - men också en del skäll

”Searching for Sugar man” har fått en del kritik för att den inte berättade att Sixto Rodriguez samtidigt hade en framgångsrik ­karriär i Australien, men ­hyllningskörerna har med ­råge överröstat kritikerna.

– Jag tyckte helt enkelt att det var den bästa historia jag någonsin hört. Det kändes som att jag hade ett ansvar att göra en film som kunde göra den rättvisa, sa Malik Bendjelloul till Svenska ­Dagbladet.