Mikael Sandström: ”Robinson” var ingenting jämfört med ”The Island”
”Soldoktorn” om stödet från Lotta Engberg
Uppdaterad 2022-03-30 | Publicerad 2021-09-18
Han är en av deltagarna i överlevnadsprogrammet ”The Island”.
Mikael ”Soldoktorn” Sandström beskriver inspelningen som stenhård men berättar att kärleken Lotta Engberg blev ett mentalt stöd.
– Om man ligger i en gyttjepöl på natten vill man ju tänka på något trevligt.
Du firar tio år som TV4:s husdoktor, blir det tio år till?
– Det tror jag inte, men jag hoppas väl på fem. Jag läser på väldigt mycket inför varje program och pluggar nästan mer än när jag var student.
Får du många tittarreaktioner?
– Det får jag och 99 procent är vänliga. Men jag får fortfarande lite hatmejl eftersom jag är negativt inställd till cannabis. Det var ju ett inslag där jag sa att vi inte behövde mer droger, men det tycker folk tydligen att vi gör. Men det var nog några enstaka missbrukare skulle jag tro som tycker de har kontroll.
Har du något minne som sticker ut?
– Det var när jag var så brun första gången och satt i studion med Peter Jihde och Tilde de Paula Eby. Det var en barista där som pratade om kaffebönor. Då sa de ”apropå rostat, Mikael…” och så gick klippet över till mig. Det blev roligt och jag skrattade. Sedan fick jag höra att det hade kommit hundratals mejl om att en läkare inte ska sola sådär. Jag var beredd att sluta där och då. Om mitt beteende skulle drabba Peter och Tilde ville jag inte vara med, och det sa jag till dem.
Vad svarade de då?
– De var oerhört stöttande. Peter sa att de inte bara stod bakom mig, de skulle ställa sig framför mig om det skulle behövas. Det var gulligt. Men även om jag har varit brun har jag aldrig varit bränd.
Sedan blev du Soldoktorn med hela svenska folket. Är du trött på smeknamnet?
– Det går i vågor. Men jag uppfattar det inte som ett skällsord, det känns mer som ett vänligt epitet. Det hade kunnat vara värre.
Du har precis spelat in överlevnadsprogrammet ”The Island”, hur var det?
– Oerhört hårt. Jag har varit med i ”Robinson”, men det var ingenting i jämförelse. Här var det en morakniv och en machete och så klev man av i ett träsk från båten.
Hände det att du tänkte ”vad fan har jag gett mig in i”?
– Ja, några gånger undrade jag vad jag höll på med. Det var också groteskt med alla insekter, vi sov med tubsockor på händerna, men inte ens det räckte.
Var det någon i gänget som du kom nära?
– Jag fick väldigt bra kontakt med Maria Montazami vilket var lite otippat. Hon är mycket härlig med en väldigt stark integritet. Maria kommer ju med oerhört märkliga uttalanden ibland som är lustiga, men satt i perspektiv är hon klok ändå. Hon var charmig på många nivåer.
Hur mycket saknade du Lotta?
– Jag hade henne som ett mentalt ställe att gå till. Det var nog smart och gjorde tillvaron lite lättare. Om man ligger i en gyttjepöl på natten vill man ju tänka på något trevligt. Då tänkte jag på de planerade resorna vi ska göra.
Blir det bröllop framöver?
– Det är ingenting som vi har pratat om. Vi har det alldeles utmärkt, det blir bättre och bättre och starkare och starkare. Det var rätt modigt att flytta ihop, men det funkar skitbra.
Hur är livet i Göteborg förresten, är det gött?
– Ja, det är gött i Göteborg!
