Björn Natthiko Lindeblad: Jag kanske inte finns med så länge till
Storytel awards – här är alla vinnare
Uppdaterad 2022-01-18 | Publicerad 2021-04-29
Det stora ljudbokspriset som hyllar årets bästa ljudboksupplevelser har funnits sedan 2009, men själv galan Storytel Awards hade premiär först 2015.
Nu har 2021 års vinnare korats, vilket skedde under coronasäkra former på Friends arena i Solna.
Bland vinnarna märktes Björn Natthiko Lindeblad som har läst in boken ”Jag kan ha fel” som han har skrivit med Caroline Bankler och Navid Modiri. För Aftonbladet berättar han att responsen har varit överväldigande.
– Jag kanske inte finns med så länge till så många har ett behov av att uttrycka vad jag har betytt för dem, det kan vara svårt att ta in.
Björn Natthiko Lindeblad: Det här tycks bli mitt eftermäle
I ”Jag kan ha fel” som vann i kategorin Fakta berättar Björn Natthiko Lindeblad om vad livet har lärt honom, ALS-diagnosen och funderingarna kring livets slut.
Att läsa in boken blev väldigt känslosamt.
– Jag började gråta flera gånger.
I kategorin Fakta tog ”Jag kan ha fel”, inläst av Björn Natthiko Lindeblad, hem segern. En bok som är skriven av Caroline Bankler och Navid Modiri tillsammans med Björn själv.
Uppdatering 220118: Björn Natthiko Lindeblad är död
Björn Natthiko Lindeblad, 59, är finansvalpen som blev buddhistmunk i 17 år och som tillbringade sitt liv i ett kloster i Thailand. Han har senare pratat om sitt liv hos ”Skavlan” och i olika morgonsoffor och gjorde förra året ett mycket uppskattat Sommarprat. Då berättade han bland annat om ALS-diagnosen han fick 2018 och att läkaren då gav honom mellan ett och fem år att leva.
”Jag kan ha fel” handlar om vad livet har lärt honom och hur tankarna går när allt närmar sig slutet.
– Det är väldigt kul att få det här priset. Jag lade mitt hjärta i den här inläsningen och jag hade en producent som var så finstämd. Så fort jag gick på autopilot, var lite teatralisk eller inte var riktigt där så högg hon mig. Jag fick sällan läsa en halv sida i fred innan hon opponerade sig så det var en läroprocess som var spännande.
”Det var rätt ensamt”
Björn Natthiko Lindeblad har sällskap av Caroline Bankler på galan och han hyllar henne.
– Folk upplever väldigt starkt att det är mina ord och min text, men det är faktiskt någon annan som har skrivit boken. Även om Caroline har tagit del av mina föredrag och diverse poddar så är det ändå mycket som hon har skrivit. Då är det noterbart för många hur mycket Björn det låter.
Hur var det att läsa in boken?
– Det var rätt ensamt, det var en coronainläsning. Jag satt hemma och min producent satt i Stockholm så hade jag henne i lurarna. Men boken betyder väldigt mycket för mig, det är inte ”just another book” utan det här tycks bli mitt Magnum Opus, mitt eftermäle.
”Vi sjöng mycket”
Var det känslosamt att läsa in den?
– Ja, absolut. Jag började gråta flera gånger när jag läste in den. Min producent uppmuntrade mig också att ta ut svängarna. Vi sjöng mycket i munklivet. Jag hade inte en tanke på att göra det, men när hon förstod det så insisterade hon på att jag skulle göra det, det är sådant som ljudböcker är till för, att tillföra något till den skrivna texten. Det krävdes några djupa andetag innan och jag är väldigt glad att jag gjorde det.
Om man jämför den tryckta boken med ljudboken, är den senare starkare?
– Jag tror folk har olika kanaler som de väljer. Men det är rätt många exotiska termer i boken, jag bodde trots allt i Thailand i 17 år som munk. Alla som jag levde med hade konstiga namn för ett svenskt öra så allt blir rätt uttalat och satt i sitt sammanhang. Sedan är jag av naturen ganska inlevelsefull, jag fnissar till, jag fäller en tår, jag stannar upp och hämtar mig och det märks.
Det fick vara kvar i den färdiga ljudboken?
– Ja, och det är ganska många som sagt att det är ganska gött. De tycker att jag verkligen är där, inte bara i rösten utan också i känslan.
”Fysiskt är det inte så bra”
Har du fått mycket respons på boken?
– Jag har svårt att tänka mig hur man skulle kunna få mer respons. Min situation är lite speciell. Jag kanske inte finns med så länge till så många har ett behov av att uttrycka vad jag har betytt för dem, det kan vara svårt att ta in.
Du diagnosticerades med ALS för tre år sedan – hur mår du idag?
– Ni ser ju att jag är väldigt begränsad i min rörlighet. Jag har besvär med andetagen så fysiskt är det inte så bra, men psykiskt håller jag ihop rätt bra ännu så länge. Jag är lycklig för jag har en vän som följer mig och hjälper mig från morgon till kväll med allt vad jag behöver. Jag har ett nätverk runt omkring mig och det känns fint.
Emelie Schepp: Jag tycker om att läsa och höra min egen röst
”Nio liv” av Emelie Schepp vann i kategorin Spänning.
Boken har lästs in av populära Gunilla Leining.
– Inläsaren är otroligt viktig, en bra inläsare levandegör berättelsen, säger Emelie Schepp.
Deckarförfattaren Emelie Schepp vann i kategorin Spänning för sin bok ”Nio liv” som är inläst av rutinerade Gunilla Leining.
I mars vann Emelie Schepp även Storytel Awards på Island med boken ”Prio ett” så man kan säga att hon är i den beryktade zonen.
Hur viktig är själva inläsaren?
– Otroligt viktig, en bra inläsare levandegör berättelsen och den ska heller inte stå i vägen för berättelsen. När jag får mina böcker inlästa utomlands så får jag ofta röstprov för att höra hur de låter, om de pratar fort, hur de uttalar namn och så vidare. Jag får inte bestämma vem som ska läsa in mina böcker, men här i Sverige har jag inflytande.
Vad föredrar du själv, en riktig bok eller ljudböcker?
– Jag ska vara så tråkig och svara både och. Jag tycker om att läsa och höra min egen röst, men när det kommer till ljudböcker så är det kul att följa utvecklingen. Kepler hade till exempel två olika inläsare i år och det är revolutionerande. Man kan välja mellan Gunilla Leining och Jonas Malmsjö och frågan är hur utvecklingen ser ut om några år, kommer vi att kunna välja vilken inläsare som helst? Kommer det att vara ljudeffekter? Det kanske blir mer radioteater?
Bokens inläsare Gunilla Leining är också på plats på galan.
Vad gör en bra ljudboksuppläsare?
– Att förmedla historien på ett bra sätt utan att ställa sig för mycket i mellan. Att fortfarande ge utrymme för lyssnaren att göra sin tolkning. För min del handlar det om att jag läser på mitt sätt, att känna in historien och tolka den, men ge utrymme och inte göra för mycket karaktärer av allting. Det får inte bli pajigt.
Lo Kauppi: Man kan inte vara i Vittangi och prata söderslang
Lo Kauppi har läst in vinnarboken ”Sen for jag hem” av Karin Smirnoff.
Boken utspelar sig i Tornedalen och Lo Kauppi valde därför att bryta på sin pappas modersmål.
– Man kan inte vara i Vittangi och prata söderslang.
Skådespelaren Lo Kauppi är en mångfacetterad kvinna som även titulerar sig författare och regissör.
Hon är också en uppskattad inläsare av ljudböcker. Hon är därför på plats eftersom Karin Smirnoffs roman ”Sen for jag hem” vann i romanklassen.
Juryn skriver bland annat ”Boken hanteras innerligt och varsamt av Lo Kauppi”. Inläsaren själv är glad över motiveringen.
– Jag blir väldigt tacksam och glad att de säger så. Jag tycker också det är kul för den här boken utspelar sig i de små byarna i Tornedalen och då får jag bryta på det språk som är min pappas modersmål, säger Lo Kauppi som själv kommer från byn Kangos.
Ville förlaget att du skulle göra det?
– De sa aldrig något, jag bara gjorde det. Man kan inte vara i Vittangi och prata söderslang, det går inte. Jag fick ett mail från en kvinna som undrade vad det var för konstig dialekt jag läste på. Jag svarade att det är ett av våra minoritetsspråk.
Lo Kauppi är också fascinerad av Karin Smirnoffs språk.
– Hon skriver på ett otroligt punkigt sätt. De som bara har lyssnat och inte läst vet inte att hon inte skriver citationstecken när det är repliker, hon skriver inga punkter och inte stor bokstav när det gäller namn. Hon har helt egna regler kring språket. Det gör att jag får gissa, men jag tyckte mycket om det och det var en utmaning.
Lyssnar du själv mycket på ljudböcker själv?
– Jag föredrar ljudböcker för då kan man göra någonting annat samtidigt. Det tar också böcker till alla samhällsklasser, även de som jobbar med kroppen, som min brorsa som sitter i sin grävmaskin. Det är demokratiskt.
Vinnare Storytel Awards 2021
Fakta
”Jag kan ha fel” av Caroline Bankler, Navid Modiri och Björn Natthiko Lindeblad med Björn Natthiko Lindeblad
Spänning
"Nio liv" av Emelie Schepp med Gunilla Leining.
Roman
”Sen for jag hem” av Karin Smirnoff med Lo Kauppi
Ungdom
Alicia Månstjärna av Nils-Petter Löf med Katarina Ewerlöf
Barn
Gittan och fårskallarna av Pija Lindenbaum med Sissela Kyle