Schollin: Jag tyckte jag var ful och tråkig

Ger ut memoarbok: Gick i psykoanalys hos mig själv

Britt Peruzzi

Christina Schollin har gått i psykoanalys hela livet.

Hos sig själv – och i sina dagböcker.

– Egentligen är skådespelaryrket ett uttryck för att man har dåligt självförtroende, säger 81-åringen som nu gett ut en memoarbok.

Hon understryker det direkt, att hon är mer än bara en influencer i sin dotter Pernilla Wahlgrens dokusåpa.

För alla som inte är födda i går är det ingen nyhet. Christina Schollin har stått på landets teaterscener och medverkat i otaliga filmer under 60 år, erfarenheter som nu samlats i boken ”Ett himla liv”, skriven tillsammans med journalisten Marianne Wilöf.

Redan för tolv år sedan skrev hon bokkontrakt med ett stort förlag men då var schemat späckat med tv och teater.

– ”Hur lång tid har jag på mig?” frågade jag, och fick svaret att jag kunde ta mig all tid i världen.

Schollin började samla material – tidningsurklipp, recensioner och dagboksanteckningar.

– När man formulerar sina känslor kan man lättare överblicka det som hänt. För mig var dagboksskrivandet som terapi. Jag gick i psykoanalys – hos mig själv.

”Jag var jätteblyg”

Drift. Det är ordet som sammanfattar varför hon blev skådespelerska, förklarar hon på sin punschveranda på Värmdö där hon och maken bott sedan 1962.

– Jag har ju tänkt: men oj, har jag varit med om allt detta? Vilken resa! Frågan är om jag tyckte så på den tiden? Det är motsägelsefullt för jag var jätteblyg som liten. Jag tyckte att jag var oansenlig, ful och tråkig.

Manuset har sakta vuxit fram, under turnéer, på festivaler, vid bord på hotellrum.

För fyra år sedan meddelade förlaget plötsligt att det på grund av omstruktureringar inte kunde ge ut Schollins memoarer men nu är projektet i hamn. Omslagets insidesflik pryds av en ängel, Schollinskans signum genom åren.

– Jag har försökt belysa livspusslet också. Både jag och Hans har ju frilansat hela livet, med både oregelbundna arbetstider och inkomster och med barn efter barn som kom till världen, säger hon och sveper med handen över salongen i trähuset som fortfarande är samlingspunkten.

– Pernilla sa nyligen att det har varit fantastiskt att se sina barn leka i samma lekstuga, bada i samma pool och springa på samma gräs som hon gjorde.

Har nio barnbarn

Fastän vi träffas för att prata om bokens fokus, Schollins rika yrkesliv, halkar hon hela tiden in på barnen. Peter, före detta valutahandlare i New York men nu brandman i Dalarna. Linus, artist. Niclas, artist, Och Pernilla, artist och influencer. Plus nio barnbarn.

Det tar tid att ens nämna dem alla och plötsligt kommer maken Hans Wahlgren förbi och säger att kaffet stått på väl länge.

– Oj, jag var så inne i detta, svarar hustrun och får ett rappt svar tillbaka:

– Det har du varit i 12 år!

81-åringen skrattar och nämner några av sina favoritcitat från böcker utspridda i hemmet. ”Pensionera dig från pensioneringen” är en av dem.

– Ett citat som min man myntat är ”Låt inte morgondagens moln skymma dagens sol”.

Sol har de annars numera obegränsat med. Hösten tillbringas, som vanligt, i huset i spanska Nerja.

– Där vaknar vi av soluppgången i sovrummet, tar en simtur
i områdets pool, går på marknaden, lagar Medelhavsmat och dricker vårt glas vin utan att ha dåligt samvete.

Närmast kan man se Schollin i kyligare miljö, som tomtemor i årets julkalender ”Panik i tomteverkstaden”.

– Jag är inte så värst pigg på att ta nya erbjudande men, alltså, julkalender, det är ju en klassiker.

helskärm