"Rocktemat kan bli hur grymt som helst"
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-21
Nöjesbladets Martin Söderström om fredagens tema i "Idol"
"Idol" goes rock.
Och jag är den första att applådera.
I år verkar de äntligen ha fått till det.
Rocktemat är den fredagsgren jag alltid ser mest av allt fram emot under alla ”Idol”-säsonger.
Kanske egentligen mest för TV4:s ofelbara förmåga att göra pannkaka av alltsammans.
Som förra året, då hela rockaftonen kapades av en obehaglig producent med storhetsvansinne och rocktemat snabbt blev ett Desmond Child-tema. Låtvalen brukar dessutom, av allt att döma, vara skapta i samma fabrik som gör speglarna i Lustiga Huset.
Kort sagt brukar ”Idol” plus rock så gott som alltid vara en enda stor skrattfest av ofrivillig humor.
Men ser man på.
Dra på trissor.
Kors i taket.
Fram med den lilla vagnen och rulla mig utför en slänt.
Det här ser ju riktigt bra ut.
Låtvalen har en intressant spridning och flera av kombinationerna av artist och sång ser på förhand ut att vara såväl smarta som kniviga.
Eddie Razaz visade en rejäl uppryckning i fredags och kan mycket väl visa sig kapabel att fylla U2:s arenamonster med rätt mängd attityd och bett.
Tove Styrke Östman kommer kunna ta igen förra veckans missade chans genom att sätta The Sounds låt i sken över hela scenen.
Veckans stora utmaning har, såhär på förhand, tillfallit Reza Ningtyas Lindh.
Queens struttiga klassiker kräverett artistiskt utspel i absolut toppklass för att inte falla ihop som en kärlekslöst tillredd sufflé. Frågar ni mig så har hon potential att fixa det.
Visst, det går att ha synpunkter om huruvida vissa låtar har att göra under det – förvisso väldigt breda – rockparaplyet.
Men jag väljer att bortse från det.
Tvärtom är jag den första att ställa mig upp och applådera.
I år kan rocktemat faktiskt blir hur grymt som helst.