Blågula armén
Publicerad 2011-04-04
Håfström härförare för svenskarna som nu invaderar Hollywood
Med fyra USA-filmer bakom sig, är Mikael Håfström, 49, den första svenska regissören som har etablerat sig i Hollywood efter Lasse Hallström.
– Stieg Larsson-fenomenet har ökat intresset för svenskar. Det är som när Björn Borg startade tennisundret, säger Håfström, aktuell med skräckfilmen ”Ritualen”.
För honom blev Jan Guillou-filmatiseringen inträdesbiljetten till Hollywood. Eller … man kanske hellre ska säga ”Hollywood”.
– Jag växte ju upp med Hollywood som en mytisk och magisk plats, en bild som man i Hollywood är mån om att behålla, inte minst av kommersiella skäl. När man sedan har börjat arbeta där, då blir det ju mest en arbetsplats.
Tuffa motgångar
Mikael Håfström arbetade sig upp sakta men säkert i film-Sverige. Har haft både framgångar och motgångar. En olycka under inspelningen av tv-serien ”Skuggornas hus” 1995 – en plattform han och fotografen stod på i en studio rasade samman – blev början på några motiga år. Läkningsprocessen av ett brutet ben drog ut på tiden. Han blev deprimerad. Skilde sig från sin dotters mor. Hade inga jobb. Sedan kom ”Ondskan” och en Oscars-nominering för bästa utländska film.
– Jag har absolut den filmen att tacka för mycket. Den råkade bli väldigt populär där borta i Hollywood och gav mig möjligheten att vidga mina vyer.
Erbjudande från pamp
Många Hollywoodpampar såg den, en var omstridde Harvey Weinstein – lite av en gammaldags filmmogul – och han erbjöd Håfström att regissera thrillern ”Derailed” med Jennifer Aniston, Clive Owen och Vincent Cassell. Det blev Weinstein Co:s första film.
– De tjänade mycket pengar på den. Sedan gjorde jag två filmer till åt Harvey och hans bror Bob. Det var en bra grundkurs i Hollywood. Fixar man det, fixar man det mesta.
Skräckfilmen ”1408” med John Cusack och Samuel L. Jackson blev en ännu större framgång. Episka spionhistorien ”Shanghai” med Cusack, igen, Gong Li och how Yun-Fat hade en besvärligare resa.
– Det var ju en bökig inspelning då den utspelas 1941, det skulle byggas kulisser, det var mycket visuella effekter. Plötsligt kunde vi inte spela in i Kina, utan fick tänka om och göra filmen i London och Bangkok. Sedan hamnade den på väntlista i den kinesiska filmbyråkratin. Men nu har den börjat ha premiär i allt fler länder.
(I Sverige har den hittills bara visats på Stockholms filmfestival i november).
Skräckfilmen ”Ritualen” med Anthony Hopkins var en betydligt lättare inspelning.
– Att göra en film om exorcism, det var ju inget jag hade gått och tänkt på, direkt. Men manuset var fascinerande, jag träffade Anthony Hopkins rätt tidigt i processen och när han ville vara med, fick filmen momentum.
Frun är engelska
Medan filmen spelades in i Rom och i studio i Budapest, så gjordes efterarbetet hos Warner Brothers i Los Angeles.
– Det halvåret är faktiskt första gången jag jobbat i Los Angeles. Annars har det mest handlat om att ha regelbundna möten i Los Angeles.
Varför bor du just i London?
– De två första filmerna gjordes där. Någonstans ska man ju ha en bas när man har familj. Det kanske inte blir hela livet där, men jag trivs just nu. Min fru Kelly (som jobbar på producentsidan i filmbranschen) är engelska, det är ännu ett skäl.
Hur upplevs man som svensk i Hollywood?
– Jag går ju inte omkring och upplever mig som svensk. Det vi kan ta med oss in i de filmer vi gör, är att vi är vana med betydligt mindre budgetar. Vi har respekt för de pengar vi har till förfogande.
– Nu sätter ju Millennium-filmerna, både de svenska och David Finchers kommande, Sverige i fokus. Det blir lite som tennisundret efter Björn Borg. Folk blir nyfikna.
Inte först på manusbollen
Var står du statusmässigt i Hollywood, tror du?
– Alla ”heta” manus skickas väl först till David Fincher och Martin Scorsese. Sedan jobbar man sig nedåt på listan. De som bestämmer har bra koll. Hollywood är inte så stort. Mitt rykte är rätt bra, jag har gjort filmer som har hittat sin publik.
Vem blir nästa svenska regissör att lyckas i Hollywood?
– Varför inte Tomas Alfredson? Jag läste boken ”Låt den rätte komma in” och kände att det skulle kunna bli en jävligt bra film. Dagen efter läste jag att han skulle göra den. Han är begåvad som fan. Och nu har han ju filmat en John Le Carré-thriller i London.