Carolas Sverige finns inte längre

Markus Larsson

MOSKVA. Invigningsfesten?

Vi har hört den förut.

Närmare bestämt i Aten 2006.

helskärm

Har tiden stått stilla i fyra år?

Det verkar inte bättre.

Mitt under invigningsfestens artistkavalkad stiger en viss Carola upp på scen. Och sjunger en viss ”Invincible”. Omgiven av blåa flaggor. Hon gör också ”Främling” och ”Fångad av en stormvind” på engelska.

Vilket är en i det närmaste perfekt sammanfattning av Carolas karriär. I hennes fall kan drygt 25 år fortfarande summeras på en kvart, åtminstone rent musikaliskt. Det enda som saknas är en psalm från hennes ”Jul i Betlehem”-franchise.

Det råder ingen som helst tvekan om att stormdivan är ett pr-geni. Hon har en oklanderlig förmåga att synas och märkas och maximera sitt varumärke när man minst anar det.

Ungefär som Lennart Hylands sidekick ”Gubben i lådan”.

Men hennes medverkan i Moskva är tyvärr ingen stor comeback. Carola stjäl inte showen. Det gör den ryska duon Tatu, men det är en annan krönika.

Carola är snarare en symbol för ett gammalt och förlegat Sverige. Ni vet, nationen som i många år var en dominerande kraft i Eurovision Song Contest.

Så är det inte längre. Carola är bara nostalgi för hysteriska schlagerfans som tycker att allt var bättre förr. Utanför det lilla, lilla schlagerakvariet i Moskva betyder hon inte ett skvatt.

Det Nya Sverige står nere på golvet, inklämd mellan powerdivor från Ukraina och rader av vodkashots som, om man lägger ihop dem, är längre än kinesiska muren. Och Det Nya Sverige personifieras, om ni redan inte visste det, av Malena Ernman.

Den amazonliknande operastjärnan representerar ett lilleputtland som får stå med hatten i handen medan de stora förhandsfavoriterna dansar på borden. Hon uppträder hela tiden som en artist som inte har nåt att förlora – värdigt, ödmjukt och artigt.

Och förutom de skandinaviska fotoblixtarna är uppmärksamheten alldeles ... lagom.

Norge däremot. Det dröjer minst tusen och en natt innan vitryssen Alexander Rybak får lämna röda mattan. Alla vill fånga de största ögonbrynen sen Bilbo Baggers storhetstid på bild.

Och bakom allt lull-lull tornar mörka och fientliga moln upp sig.

På lördag sägs det att ett Pride-tåg ska arrangeras i Moskva, trots myndigheternas varningar.

Hatet mot homosexuella är fortfarande sorgligt stort i Ryssland. Så finalen av Eurovision Song Contest 2009 behöver inte bli särskilt trevlig.

Inte trevlig alls.