Total lycka när Conchita Wurst gick till finalen
Publicerad 2014-05-09
Som det hette i sändningen:
”The wiener takes it all”.
Den fantastiska divan Conchita Wurst blir nog Sannas, ehum, styvaste konkurrent i finalen.
Ja, Eurovision Song Contest är en cirkus.
Ja, det kan verkligen vara ett hån för människor som älskar musik.
Ja, det är allt det och lite till.
Men det kan också vara en rörande show.
Som i kväll, när danska tv-produktionen tjuvhöll på förhandsfavoriten Österrike ända tills det tionde och sista finalbidraget skulle läsas upp.
De visste att det bara fanns ett bidrag som engagerade alla. Och de visste att arenan – och rutan – skulle explodera när Österrikes flagga till slut sorterades in bland De Tio.
Hördes jublet ända bort till Korpilombolo?
Jag har bevakat det här sen Aten 2006 och jag har aldrig hört eller upplevt en större kollektiv lycka på plats. Aldrig.
Tankarna går till semifinalen i Moskva 2009 när fiolhoben Alexander Rybak plågades på samma sätt i kvalet.
Om det innebär att Conchita Wurst har fått ett försprång i finalen återstår att se.
Att hon har blivit den stora drottningen i Köpenhamn är inte ett dugg märkligt. Tyvärr är inte verkligheten utanför bubblan en lika varm och rusig hbtq-karneval.
Men jag misstänker att något hände i kväll. Något klickade till efter Conchita Wursts ikoniska Eurovision-framträdande. Nu har tävlingen fått en storfavorit som den hittills saknat, oavsett vad diverse spelbolag har gapat om.
Många menar att en skäggig dam skrämmer bort fler än hon lockar. Men det är att ta på sig felslipade glasögon.
Om det ska vara en dam och en ballad i år kommer hon ha skägg och balladen heta ”The phoenix is rising”. Kan för ögonblicket inte hitta en låt med större träffyta än Österrikes blandning av ett James Bond-tema och powermusikal.
Framför allt har Wurst politisk medvind. Med tanke på hur situationen ser ut i Europa, med tanke på att fascismen marscherar in i parlamenten och homofobin växer blir Conchita Wurst en motståndssymbol.
Det är inte mytomspunna antiröster och troll som avgör tävlingen. Det är fansen och publiken som älskar eller tycker om ESC.
De har chansen att, genom en dragstjärna från Österrike, veva upp ett långfinger mot trångsynthet och gayhatande regimer.
Och de kommer att ta den.
Framför allt snor Österrike antagligen röster från Sveriges ballad. Just nu känns det som om Sanna Nielsens favoritskap faller.
Men the wurst is rising ...