Liljestrand om kulturen: "Får stå tillbaka"

Stora delar av kulturområdet bantas i nästa års kulturbudget. Krisande Nationalmuseum får endast tio miljoner kronor i ökat anslag – av 40 efterfrågade.

Scenkonsten hör också till förlorarna.

Nästa års kulturbudget ligger på 9,068 miljarder kronor, jämfört med 9,032 miljarder 2023. Neddragningarna märks över hela kulturområdet – regeringen har skurit med osthyveln, men också låtit bli att förlänga satsningar som löper ut.

– Vi lägger fram en kulturbudget som är i nivå med föregående års. Den innehåller en del besparingar och de skapar i sin tur utrymme för en del satsningar, och det rör sig framför allt om satsningar på tre områden: läsning, kulturarv och digitalisering, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

Den röda tråden i budgeten som helhet är ”behovet av satsningar på försvar, rättsväsende och trygghetsskapande åtgärder” framhåller hon.

– Det innebär – i ett mycket stramt ekonomiskt läge – att andra får stå tillbaka. Det gäller generellt.

TT: Så det finns inget större reformutrymme för kulturen?

– I tuffa tider måste vi kunna prioritera och peka ut vad som är det viktigast just nu i en mycket svår ekonomisk tid. Jag tror att det är fler föräldrar än jag som undrar om man vågar låta barnen cykla hem själva efter träningen.

Scenkonsten förlorare

Scenkonsten hör till de största förlorarna – flera institutioner får minskade anslag. Det drabbar redan hårt ansträngda verksamheter, enligt Mikael Brännvall, vd på Svensk Scenkonst.

– Vi ser både anslagsbesparingar och uteblivna uppräkningar i en situation då vi dras med hög inflation och höjda hyror då vi just har kommit ut ur en pandemi. Detta kommer att resultera i substantiella neddragningar som kommer att drabba verksamheten, medarbetarna och i slutänden publiken. Det är ytterst problematiskt.

Många scenkonstverksamheter i landet har redan en liten administration, teknikavdelning och fasta ensembler, framhåller Brännvall. Han tror att det här i ett första läge främst kommer att slå mot frilansande scenkonstarbetare.

Fortsatt ansträngt läge

De centrala museernas anslag ligger kvar på samma nivåer som förra året, efter hänsyn till pris- och löneomräkningen. Det innebär i praktiken en urholkning, hävdar Gunnar Ardelius, ordförande för Sveriges museer.

– Det här är en kortsiktig politik som på lång sikt urholkar verksamheten, säger han.

Nationalmuseum i Stockholm tillförs dock 10 miljoner kronor i ökat anslag. Den tidigare överintendenten Susanne Pettersson har framhållit att museet har ”ett strukturellt underskott” på 40 miljoner kronor.

TT: Vad innebär det här för Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet?

– Det fortsätter att vara ungefär samma ansträngda läge som innan budgeten, säger Gunnar Ardelius och berättar att han just blivit intervjuad av franska tidningen Le Monde om läget för de svenska museerna.

– Urholkningen av museernas anslag börjar också påverka Sverigebilden internationellt.

Satsning på läsfrämjande

Även skapande skola drabbas av budgeten, och får 25 miljoner mindre när förra regeringens tidsbegränsade medel inte förlängs.

Folkbiblioteken får däremot 40 miljoner per år fram till 2026 för läsfrämjande insatser. Det är en ny satsning med fokus på läsfrämjande efter att den förra regeringens bredare satsning på stärkta bibliotek, i fjol 75 miljoner, nu löper ut.

Amanda Lind, (MP) ordförande i kulturskottet och tidigare kulturminister är inte imponerad.

– Det här är en budget som är dålig för kulturen i hela landet, förutom den stora nedskärningen på studieförbunden som är skadlig för vårt myllrande kulturliv, inte minst på mindre orter, så slopar man det statliga stödet till folkbiblioteken.

Regeringen satsar dock på kulturarvet genom digitalisering av arkiv- och föremålssamlingar, med 15 miljoner kronor årligen för 2024–2026. Riksarkivet får dessutom 20 miljoner årligen fram till 2026 för digitala satsningar.

Satsningen på kulturskolan förlängs med 100 miljoner per år till 2026, vilket är medel på samma nivåer som i dag.