Eric Saade: Därför gjorde jag slut med Nicole Falciani
Stor intervju om uppbrottet, nya låten om exet, singellivet – och att alltid känna sig som det svarta fåret
Publicerad 2020-06-12
Eric Saade väntade nästan en månad innan han uttalade sig om uppbrottet från Nicole Falciani.
Nu har artisten släppt en låt om den brutna förlovningen.
– Det är min naturliga väg. Nicole bloggar, jag skriver musik, säger han till Aftonbladet.
De skulle ha gift sig i maj. Istället gick Eric Saade, 29, och influencern Nicole Falciani, 23, skilda vägar efter fem år tillsammans.
Nu släpper Eric Saade ett nytt album, ”Det svarta fåret”, som samlar hans svenska låtar. Den innehåller också två helt nya låtar. En av dem, ”Nån som du”, handlar just om uppbrottet från fästmön.
När Aftonbladet träffar Eric Saade i en hotellobby i Stockholm säger artisten att han mår bra nu. Men också att han har haft sina ”ups and downs” och att det har varit rörigt de senaste veckorna.
Vad är det som har känts rörigt?
– Jag tror att alla som har gått igenom ett uppbrott någon gång tycker att det är lite rörigt när man har mycket saker efter ett liv ihop, helt enkelt. Men sedan blev jag ganska instängd för mig själv och isolerade mig lite och var ganska tyst i en månad innan jag sa något alls. Både för att få tid att tänka och för att umgås med familj och vänner.
Hur kände du när uppbrottet blev känt innan du var redo att prata om det?
– Jag har aldrig snackat speciellt mycket om privata saker i media. Helt ärligt hade jag helst inte sagt något alls om det här. Den enda anledningen till att jag gjorde det är att det blev så mycket skriverier och spekulationer. Folk ställde frågor. Jag skulle släppa ett album. Jag insåg att jag nog får säga något om det här, annars kommer det att hänga över mig i all evighet.
Skriver om uppbrottet
Den nya låten ”Nån som du”, den handlar om uppbrottet från Nicole?
– Det får man säga att den gör. Det blev en sista minuten-låt som jag tycker blev väldigt bra, av någon jävla anledning skriver man sina bästa låtar när man mår skit. Jag vet inte varför det är så. Jag skrev den för två veckor sedan, på två timmar. Allting kom naturligt. Som sagt, av någon anledning kommer det naturligt när man går igenom saker. Det är väl den enda positiva sidan med allt det här, att man skriver bra låtar. ”Nån som du” är en positiv uppbrottslåt, kan man säga.
"Känns som allt gick så fort och nu bor jag i en ny port", sjunger du bland annat. Det är väldigt personligt, du berättar där att du flyttat ut från er lägenhet. Hur går det ihop att å ena sidan inte vilja prata om uppbrottet, å andra sidan släppa en låt om det?
– Det är min naturliga väg. Nicole bloggar, jag skriver musik. Det är samma sak. Det jag gjorde under månaden jag var tyst var att skriva musik, jag tror att det är det bästa sättet för mig att finna någon slags ro i det, att kunna prata eller skriva om det utan att det behöver vara för en journalist eller på Instagram.
”Var tvungen”
När du berättade om uppbrottet på Instagram sa du att du inte mådde bra i relationen och att det är därför du lämnade förhållandet. När insåg du att du inte mådde bra?
– Alla har sina strider. Det har pågått ett tag. Men jag menar, en relation har alltid strider och det handlar om att vända och vrida på varje sten och försöka in i det sista. Går det inte, så går det inte. Då får man gå skilda vägar och det var så det blev. Mår man inte bra så gör man inte det. Det har jag lärt mig sedan tidigare med psykisk ohälsa, att man får ta egna beslut då som gör att man mår bra. Det blev så den här gången också, jag var tvungen att ta det här beslutet. Kanske inte ens för att jag ville, men jag var tvungen.
Det skulle ha varit ett bröllop nu dessutom. Det är så många involverade då, gäster som skulle ha kommit, så många att berätta det för, att det inte blir av. Hur gör man det?
– Det finns nog inget bra sätt att göra det på. I vårt fall får alla läsa det i tidningen ändå, jag behöver inte ens kontakta dem. Men nej, det finns inget bra sätt. Det är därför det är rörigt också, allt det där praktiska.
”Så sällskapssjuk”
Det känns som att du under ditt vuxna liv knappt har varit singel, hur är det att vara det?
– Det är sant, jag har inte varit singel så ofta. Jag är väl en förhållandesnubbe antar jag, jag värderar familj väldigt högt. Men jag har knappt landat i att vara singel, jag har inte hunnit tänka på det. Det enda jag märker direkt är att man har mer tid för vänner och familj, vilket är positivt så klart. För helt plötsligt är man själv, och jag är så sällskapssjuk som man kan bli.
Har du alltid behövt ha sällskap?
– Jag är världens mest sällskapssjuka människa, jag kan inte vara själv. Det kanske är därför jag aldrig har varit singel, jag vet inte.
Har du tänkt vara singel ett tag nu?
– Jag tror inte att man kan planera för sådant. Det skulle kanske vara bra. Men jag vet inte, det är väl ingen som vet. Men jag måste fokusera på mig själv och må bra till att börja med, och fundera ut vad jag vill ha i mitt liv.
Jag kan tänka mig att många hört av sig på dm på Instagram med dejtförfrågningar nu, är det så?
– Jo men man kan få en del förslag där. Å andra sidan är inte jag så mottaglig för förslag på dm på Instagram. Jag håller mig i mina kretsar med kompisar och vänners vänner och så träffar man folk så. Jag är lite old school. Jag har aldrig haft Tinder, jag kommer aldrig att ha Tinder. Jag använder knappt min Instagram till privata saker. Så ja, jag antar då att jag är jävligt old school.
Känner sig som det svarta fåret
”Det svarta fåret” heter nya albumet, var kommer det namnet ifrån?
– Jag har alltid känt mig som det svarta fåret i min uppväxt, i min familj, i musikbranschen och i nutid. Jag har alltid fått finna mig i att vara det svarta fåret, gått min egen väg och inte fått mycket medhåll. Jag är uppväxt i Kattarp utanför Helsingborg där det finns mycket rasism och jag var den enda mörkhåriga. Jag växte upp i en familj där den ena halvan är muslimer, den andra halvan svenskt, och jag hamnade någonstans i mitten och passade inte riktigt in med någon, kände jag. Jag drog till Stockholm när jag var 18 utan en plan, och alla andra bor kvar i Skåne.
Hur menar du med att du även känner dig som det svarta fåret i musikbranschen?
– Det handlar mer om att i situationer med andra artistkollegor och så som vår bransch ser ut, så känner inte jag att jag passar in. Jag fixar inte att gå på mingel och hänga med gänget som hänger tillsammans på alla galor och grejer. Jag har aldrig passat in där och därför har jag aldrig gjort det heller. Jag har försökt ibland men alltid mått lite dåligt av det då. Jag känner att jag aldrig varit en del av den kretsen som jag kanske naturligt borde vara en del av. Det är på gott och ont.
Du har ändå varit i branschen i många år och också haft programledaruppdrag som i Melodifestivalen, där det blir väldigt mycket mingel. Hur har du då mått under de sociala bitarna under den typen av jobb?
– Jag tycker att Mellon är superkul, jag älskar Melodifestivalen och tycker att det är de roligaste framträdandena man kan göra i Sverige. Men allting runtomkring och efteråt, att vara en del av branschgrejen, jag har aldrig varit bra på det och jag är fortfarande inte bra på det. Det är svårt att förklara, det är väl bara något jag känner.
Slutligen, hur ser sommaren ut för dig?
– Man kan inte planera ens en månad framåt, det är så skumt. Vad man gör nästa månad, vem vet? Men jag är glad över att släppa musik nu i alla fall. Sedan får jag försöka fokusera på mig själv, för jag behöver det ett tag. Och skriva mer musik, nu när jag ändå skriver som bäst. Man får väl passa på.