Tidigare SVT-hallåan: ”Har varit ett helvete”
Justine Kirk om behandlingen efter cancerbeskedet
Publicerad 2020-05-03
För ett år sedan diagnostiserades tidigare SVT-hallåan Justine Kirk med bröstcancer.
Nu berättar hon om den svåra tiden för Aftonbladet.
– Det har varit ett helvete.
För tre år sedan upptäckte tidigare SVT-hallåan och programledaren Justine Kirk, 53, en knöl i sitt ena bröst som läkarna först meddelade var godartad. Men i maj förra året fick hon diagnosen bröstcancer och i somras opererades hon två gånger och genomgick därefter en flera månader lång cellgiftsbehandling.
Nu har det gått ett år sedan beskedet och Aftonbladet har varit i kontakt med Justine Kirk som berättar om året som gått och den tuffa resan.
”Var som en käftsmäll”
– Det har varit ett helvete. Jag mådde ganska bra och var mitt i steget. Jag hade precis separerat och börjat frilansa efter 21 år på SVT och tänkte att nu jäklar ska jag göra det jag vill. Och då kom cancern! Det var som en käftsmäll, men så är det för alla. Cancer är ju aldrig välkommet. Och cellgiftsbehandlingen… Det är så ruggigt och bryter ner en totalt, säger Justine Kirk som förklarar att hon mår bra i dag:
”Har haft en sådan tur”
– Jag är ändå så tacksam då jag drabbades av en cancer med så pass bra förutsättningar. Jag har haft en sådan tur. Sprider den sig till lymfan som är ganska vanligt vid bröstcancer så är risken stor att det blir spridd cancer. Men min var inte det, så jag är lyckligt lottad. Det gjordes två operationer då man såg att det var mer och värre än man trodde, men de fick bort allt med marginal och sedan blev det cytostatikabehandling. Men jag kan kalla mig själv cancerfri nu då cancervården inte ska ha med mig att göra längre. Nu får flickan klara sig själv, säger hon och skrattar.
Justine Kirk hymlar dock inte med att hon är väl medveten om risken för återfall.
– Cancer är ju ovisshetens sjukdom. Jag känner många som har fått återfall. Det kan komma snart och det kan komma om många år. Det är klart jag förstår att jag inte är magiskt frisk för evigt, men just nu har jag bestämt mig för att lämna det kapitlet bakom mig och det känns fantastiskt. Jag kan inte hålla på att fundera på cancer mer. Men jag ska göra en korrigerande operation snart. Det är inte cancer som ska bort, jag har blivit felopererad vilket har gett mig vissa besvär och det ska fixas nu. Men så kom corona…
”Nu vill jag börja jobba”
Du låter härligt nog väldigt positiv. Ser du på framtiden med tillförsikt?
– Ja, det gör jag. Det är märkligt, men den här käftsmällen har gett mig en slags tacksamhet. Myten om att man uppskattar livet mer när man prövas stämmer, det känns verkligen så. Jag är tacksam över existensen. Jag har varit mer eller mindre heltidssjukskriven i ett år, men nu vill jag börja jobba. När man varit på den absoluta botten är det så skönt att slippa vara där nu.