Bengt Magnusson fyller 70 – vill fortsätta jobba
TV4-profilen: Det är en ynnest
Publicerad 2020-11-26
Idag fyller Bengt Magnusson 70 år.
Men varken han eller TV4 anser att pension är att tänka på även om han numera jobbar halvtid.
– Det är en förmån att kunna ha kvar kontakten med jobbet och med arbetskamraterna, säger han.
Trygge Bengt Magnusson med den djupa rösten har lotsat TV4:s tittare ända sedan premiärdagen för kanalen den 15 september 1990. Han levererade den första 22-sändningen och sedan har det fortsatt och Magnusson är fortfarande still going strong i rutan även om han idag torsdag fyller 70 år.
Grattis! Hur ska dagen firas?
– Detta ska firas i utomordentlig lugn och ro med tanke på omständigheterna. Firandet blir inte så jävla mycket att orda om utan jag och hustrun kommer att äta något gott och sedan ska vi träffa barn och barnbarn på söndag.
Vad är ditt starkaste minne från tiden som nyhetsankare?
– Det är när de stora nyhetshändelserna har inträffat, som 9/11 och Estonia. Den frågan vill man egentligen aldrig ha för det är nästan alltid förknippat med ond bråd död och allmänt elände. Samtidigt är det som allra roligast när de stora nyhetshändelserna inträffar.
Du jobbar halvtid på TV4 – det vill du inte släppa?
– Nej, så länge jag kan fortsätta och Fyran vill att jag fortsätter så är det en förmån att kunna ha kvar kontakten med jobbet och med arbetskamraterna, det är en ynnest.
Hela sex gånger har Aftonbladets läsare utsett dig till Årets Nyhetsankare, det är inte illa.
– Det var väldigt trevligt naturligtvis. Det var folkets röst och mot den kan man inte invända.
Du var med om att starta ”Gomorron” där du rökte i vinjetten?
– Det har man lite svårt att föreställa sig nu, men så var det. Det skulle ge en bild av verkligheten och då rökte jag. Oavsett så hade man inte gjort samma vinjett idag, men idag är det nästan 20 år sedan jag slutade.
För fem år sedan drabbades du av testikelcancer, hur gick tankarna då?
– Det kom som en total överraskning. Jag hade inte en tanke på att det var cancer. Jag sökte hjälp för att jag hade en irritation i ljumsken, sedan gick allting väldigt fort. Jag opererades först på Danderyds sjukhus, sedan fördes jag till Radiumhemmet. De allra flesta överlever så jag blev egentligen aldrig särskilt orolig. Sedan tog det ett antal gånger med cellgifter så det var en sommar då jag åkte in och ut, men jag hade inte så ont av cellgifterna heller så det var tur i oturen.