Williams blir ihågkommen för sin komiska genialitet
Jan-Olov Andersson om Robin Williams: ”Han var banbrytande”
Robin Williams är död.
Han gjorde flera starka och gripande seriösa roller. Blev Oscarsvinnare för ”Will Hunting”.
Men främst kommer han förstås att bli ihågkommen för sin komiska genialitet.
Man brukar ju ibland säga att bakom clownen döljer sig en betydligt mer allvarlig och kanske tungsint person.
Så kändes det som att Robin Williams var, lite grann.
Massor av gånger gästade han pratshower i tv-rutan. Hos David Letterman och Jay Leno. Ibland försökte de sig på lite djupare samtalsämnen. Men Robin Williams, han bara skämtade. Han hade vad man i USA kallar för en ”motormouth”. Ett munläder av sällan skådat slag. Hans associationer var banbrytande. Stundtals svåra att hänga med i. Men han landade alltid i något väldigt härligt galet och roligt.
Aldrig skrattat så mycket
Jag intervjuade honom en gång i slutet av 1990-talet. Filmen han gjorde pr för hette ”Patch Adams”. En ganska sentimental och fånig historia. Kanske tyckte Williams det också, för intervjun blev mer en 25 minuter lång inte stå upp-föreställning, utan sitta ner-föreställning, där han skämtade oavbrutet. Självironiskt om sina håriga armar och andra tillkortakommanden. Och bara för att jag var svensk drog han ibland till med imitationer av Max von Sydow och Stellan Skarsgård, som han hade jobbat tillsammans med. Den sistnämnda just i ”Will Hunting”, för vilken Williams vann en Oscar för bästa biroll, som psykolog till huvudpersonen, spelad av Matt Damon.
Tror aldrig jag har skrattat så mycket under en intervju.
Tror heller aldrig jag haft så svårt att skriva en vettig artikel, för det är svårt att återge hans skämt i skrift. Och, som vanligt, sa han egentligen inte så mycket om sig själv.
Cirka hundra roller
Många blev nog lite förvånade över hans mer allvarliga roller. Hur bra han var på att mejsla fram sympatiska, tämligen vanliga personer som man tyckte om. Han blev Oscarsnominerad för både ”The fisher king” och ”Döda poeters sällskap”.
Ännu en nominering fick han för en roll som var mer skräddarsydd för komikern Robin Williams, den när han spelade snabbpratande radiopratare i ”Good morning, Vietnam”. Mycket av dialogen improviserades i filmen, regissören Barry Levinson lät bara kameran rulla.
Totalt blev det cirka hundra film- och tv-roller.
Genombrottet kom med tv-serien ”Mork och Mindy” (1978-1982).
Kanske roligaste någonsin
Han visade sin mer allvarliga sida redan 1982 när han spelade titelrollen i filmatiseringen av John Irvings kultroman ”Garp och hans värld”.
Andra höjdpunkter i karriären, förutom de tidigare nämnda, var ”En ryss i New York”, ”Cadillac man”, ”Uppvaknanden” och ”One hour photo”.
De komiska höjdpunkterna är inte lika många. Kanske för att Hollywood hade svårt att hitta manus som liksom kunde inkorporera Robin Williams komiska yvigheter. Som hans sista tv-serie ”The crazy ones”, som just nu visas i TV3. Den floppade.
En av de mer lyckade filmerna är ”The birdcage – lånta fjädrar”. En annan ”Välkommen Mrs. Doubtfire”, där man hade planerat en uppföljare som nu aldrig blir av.
Men om komedierna inte alltid blev så lyckade, lär många minnas hans roligheter som gäst i olika pratshower.
Kanske den roligaste någonsin.