Algoritmens fel att du missar Tiktok-trenderna

Har du missat snackisar som ”hawk tuah”-tjejen, ”rawdogging” eller de gröna gnomerna? Då kan det vara Tiktok-algoritmens fel.

– Något som sprids i en grupp kan i dag vara helt osynligt för alla andra, säger statsvetaren Nils Gustafsson.

Hur algoritmen på Tiktok fungerar vet egentligen ingen förutom företagen själva, menar Nils Gustafsson. Säkert är att flödet är personifierat, och ser därför annorlunda ut för varje användare, något som har gett upphov till diskussioner om att appen skapar filterbubblor.

Tiktoks algoritm är särskilt bra på att ge användaren det den vill ha, säger Gustafsson.

– Det är baserat på olika sannolikhetskalkyler efter var du befinner dig, vilka konton du följer och vilket innehåll du interagerar med.

Sociala medier-experten Johannes Gustavsson framhåller att Tiktok, precis som andra sociala medier, tjänar pengar på användarnas uppmärksamhet.

– De vill behålla våra ögon på skärmen så länge som möjligt, och deras sätt att göra det är att ge innehåll som de redan vet att vi tycker om.

”Mer fragmenterat”

Enligt Nils Gustafsson har Tiktok gett upphov till att trender både sprids snabbare än tidigare, och på nya, oväntade sätt.

– Det är mycket mer fragmenterat. Det finns fler specialiserade publiker som har ett visst språk eller mode. Något som sprids i en grupp kan vara helt osynligt på samhällsnivå, säger han.

Alexander Morad, vd för digitala byrån Bright Mind Agency, håller med och understryker att många trender i appen enbart når väldigt specifika målgrupper på grund av algoritmen.

– Förut var det mycket ”unga killar gillar det här, då ska de få se detta”. Nu blir det tydligt att den gruppen kommer i alla möjliga former, säger han.

– För vissa syns gaming, för andra parfym och stil, eller böcker. Allt handlar om vad man interagerar med.

”Kulturbarriär”

Björn Hedensjö, psykolog och författare, tror att personaliseringen av våra flöden får konsekvenser för vårt sociala liv. Bland annat kan det bli svårare att prata med varandra när vi har färre gemensamma referenspunkter.

– Förut pratade man om lägerelds-tv, sådant som engagerade ett helt land. Det här är på ett sätt motsatsen till det, man har ett stort engagemang men kanske inom något väldigt smalt.

– Då blir det lite svårt att kommunicera över en sådan kulturbarriär, säger han.

Samtidigt har algoritmerna gjort det enklare för människor att ”hitta hem” i olika subkulturer, menar han.

– Människor har alltid hittat till subkulturer, men nu är de mer tillgängliga, även om man sitter ute i en stuga på landet.