Sarah Dawn Finer: Spisen exploderade i mitt ansikte

Programledaren är Veckans kex i Klick!

helskärm

Hon gjorde programledardebut på schlagerscenen i våras. Och ska nu fira jul – med hela svenska folket.

Så ska hon klara av uppdraget.

helskärm

Programledare för mellon, kex – och julvärd! Det går bra nu, eller?

– Ja, klart det har varit ett helt fantastiskt år. Men det är sångerska jag är främst – så jag är även otroligt stolt över albumet jag släppte i år. Att få jobba med tv är en bonus som jag är jätteglad över.

Var det självklart att ta jobbet som julvärd?

– Nej, det tog en liten stund. Min första tanke var ”hinner jag?” eftersom jag redan hade konserter bokade i november och december. Dessutom undrade jag om jag alls skulle klara av det. Men när jag förstod vad det innebar och att jag kunde tillföra något, framför allt på musikaliska planet, kände jag att det skulle funka. Det blir första julen utan min familj, men det känns som ett fint substitut att få fira med hela svenska folket. Det är en ära att få vara julaftonskompis till alla som firar ensamma.

Vad har du som inte Arne har?

– Möjligtvis rösten, men det är väl det enda! Och en vinröd klänning.

Den obligatoriska julvärdsfrågan: är du stadig på handen?

– Mina händer brukar skaka väldigt mycket när jag blir nervös så det är jag säkerligen inte. Vi får se, det kan mycket väl gå riktigt illa. Men jag kommer ju få fjutt på ljuset på något sätt.

År 1823 lanserades en fiffig liten uppfinning som kom att kallas tändare. Är det inte dags för tv-produktionen att omfamna den nu?

– Det kanske det är. Men än så länge vill vi inte bryta tändstickstraditionen.

Ett fem minuters-tal får svetten att börja lacka på de flesta. Hur ska du fylla ut tiden i rutan?

– Genom att se programmen och vara interaktiv med tittarna, skicka och ta emot julhälsningar och lite sådant. Framför allt fyller jag nog ut tiden genom att sjunga.

På Arne Weises tid försvann tv-ljudet i halva Sverige mitt under en sändning. Vad är det värsta som kan hända dig?

– Det låter inte så roligt. Men när jag gjorde ”Andra chansen” i våras så försvann ljudet i arenan under 20 minuter medan det var kvar i tv. Då lyckades jag fortsätta leda programmet – trots att ingen i publiken hörde. Jag får väl lösa ett sådant problem med teckenspråk i värsta fall.

Hur hanterar du prestationsångest?

– Jag har prestationsångest jämt. Vem har inte det? Men man blir äldre och lär sig att göra saker som man vill och inte saker som man måste. Och så försöker jag ställa lite lägre krav på mig själv än förut. Andas och sätta saker i perspektiv.

Vem i Kalle Ankas jul identifierar du dig mest med?

– Matadoren i Ferdinand. Jag är väldigt passionerad och det är han också.

Vem kysser du under misteln i år?

– Det säger jag inte.

Varför är du så hemlig med ditt privatliv?

– Något måste man ju få hålla för sig själv.

Du samarbetar mycket med ­Mauro Scocco. Hur ofta sjunger han ”Sarah” för dig?

– Han har gjort det på skämt en gång, bara en sekund ur låten, när vi satt hemma hos mig och skrev en låt. Men en dag, kanske!

Vilken är den lyxigaste julklappen du fått?

– Oj, det är svårt att veta. En champagneprovning i Nobiskällaren kanske, det var häftigt. Jag älskar champagne. Eller heldagsspa på Yasuragi. Och så har jag gett många lyxiga julklappar. Till exempel gav jag mina föräldrar en resa till Kina när jag just börjat tjäna pengar, för det kändes så viktigt att ge tillbaka till dem.

Har du någonsin fått en riktigt kass klapp?

– Ibland har personer råkat köpa samma sak. Men då får man helt enkelt byta lite i smyg.

Mellandagarna är lika med fest för många. Hur blir du när du är full?

– För mig innebär mellandagarna att jag åker till New York, så det blir inte särskilt mycket fest. Men jag blir en upphöjd version av mig själv: lite gladare, tokigare – lite mer bara.

Kan du berätta om en julafton som betytt mycket för dig?

– Jag har ett väldigt speciellt julminne, som jag aldrig kommer glömma.För några år sedan var jag och min familj i Åre, där vi hyrt en stuga, och kvällen innan julafton pajade gasspisen när vi stod och lagade mat. Den exploderade i mitt ansikte, så jag flög in i väggen och brände väldigt stora delar av mina armar, mitt ansikte och håret. Diskmaskinen började brinna, all julmat och alla julklappar brann upp. Vi kastade oss ut, fick tillbringa julafton i stugan bredvid, och var väldigt tacksamma över att vi levde.

Var håller du hus efter jul?

– Jag åker på en soloturné, och om man gillade min skiva tycker jag verkligen man ska försöka se den. Att få spela live är ju det jag gör bäst och tycker om mest.

Och om 10 år?

– Då hoppas jag att jag gör exakt det jag gör nu.

Pest eller kolera. Korinter till ögon eller morot till näsa?

– Då väljer jag morot till näsa – det har jag ju nästan redan ändå. Jag vill hellre kunna se än att kunna lukta.