Parisa Amiri om partnern i ”På spåret”: ”Ingen av oss visste vem den andra var”
Publicerad 2019-02-22
Parisa Amiri, 28, är årets vinnare av SVT:s ”På spåret”.
Det tog flera månader att hitta hennes tävlingspartner Gunnar Wetterberg, 66.
– Jag visste inte vem han var. Han visste inte vem jag var. Gunnar har sagt att något av hans barn sa att han gott kunde ställa upp med mig, säger hon.
Parisa Amiri är etablerad frilansjournalist, främst inom populärkultur och samhällsfrågor. Gunnar Wetterberg är historiker, författare, debattör, är med i SVT:s ”Fråga Lund” och har jobbat på olika department och på Riksrevisionsverket.
Det var hon som fick testa först för programmet.
– Det var väl för att jag varit något slags diverseansikte i media i tio år. Det gick bra. De hörde av sig efter kort tid och sa de skulle hitta en partner till mig. Men jag hade nästan gett upp, när redaktionen skickade ett sms med klipp på Gunnar.
– Han var så där typiskt skånsk. Väldigt kunnig och jag uppfattade snabbt att han skulle vara en person som inte skulle köra över mig i onödan.
– Och det här ska du veta: Gunnar hade aldrig sett en ruta av ”På spåret”! ”Hur funkar det?”, sa han så där i förbifarten under en en tidig lunch. Han fick lite gamla program att titta på och gud vad han fattade fort.
Parisa Amiri är raka motsatsen. Hon har alltid älskat ”På spåret”. Tycker nästan det är lite konstigt det inte finns någon nöjespark där folk kan leka frågeleken. Och säger, om än på skämt, att ”På spåret” gott kunde vara en OS-gren.
Hur firade ni segern?
– Mot slutet av finalen tog Gunnar min hand och sa: ”Jag tror vi har vunnit”. ”Förstår du hur stort det är?”, sa jag. ”Äh, det är inget mot att vinna ingenjörsakademins pris”, sa han. Han åkte tåget hem till Lund. Jag var på finalmiddag med hela ”På spåret”-gänget, det var fint att få fira med dem.
– Gunnar är den ljuvligaste på hela jorden, vi har kontakt hela tiden, jag kommer nog att övertala honom till en vinlunch i veckan medan han är i Stockholm.
En som är omättligt stolt äver På spåret-vinsten är Parisas pappa. Det är hos honom vinnarpokalen kommer att stå.
Han kom till Sverige från Iran i slutet av 1970-talet för att plugga. Träffade en svenska och blev kvar.
– Jag fick tidigt höra att persiska barn ska bli läkare eller advokater. Jag var ambitiös i skolan, var väl mer åt juristhållet och var supertidigt ute och vevade om mänskliga rättigheter och drömde om FN-jobb i New York.
Juristlinjen hoppade hon dock av för att satsa på journalistiken. Innan hon etablerade sig som frilansande journalist inom tidningar, radio och tv, hon ledde bland annat sista säsongen av SVT:s kulturmagasin ”Kobra”, jobbade hon sex år på tidningen Nöjesguiden.
Med hur många procent har ditt kändisskap ökat efter ”På spåret”?
– Inte alls, eller? Några säger ”Vi hejar på er hemma”. Andra säger sådant som egentligen går lite under icke-komplimanger: ”Det var ju oväntat att det skulle gå så bra för dig”. Jag tror inte man blir en ny Samir Badran för att man är med i ett lekprogram i tv om kunskap.