Eurovisions val – trotsa FN eller Putin
Uppdaterad 2014-04-09 | Publicerad 2014-04-07
Så krockar glittret i schlager-EM med krigslarmet i Krim: Blir väldigt politiskt
Svallvågorna från Krim-krisen har nått in i världens största underhållningsprogram.
Eurovision-arrangören EBU står nu inför ett stort dilemma - ska de gå emot FN eller Putin när Krim ska rösta?
– Detta är verkligheten utanför vår kontroll, säger Eurovision-chefen Jon Ola Sand.
I början av maj tävlar 37 europeiska länder mot varandra i Eurovision song contest i Köpenhamn.
Redan i första semifinalen möts två länder i konflikt, Ukraina och Ryssland.
Sedan Ryssland intagit Krimhalvön har tonen mellan landet och västvärlden hårdnat ordentligt.
Konflikten mellan Ukraina och Ryssland gör att tävlingens arrangör EBU (European broadcasting union) återigen hamnar i den politiska hetluften inför tävlingen i maj, eftersom Eurovision är en tävling med tydliga regler om att inte blanda ihop musik med politik.
Fördömd annektering
FN:s generalförsamling har i en omröstning fördömt Rysslands annektering av Krimhalvön.
Trots det kan EBU komma att betrakta Krim som ryskt när det är dags för tv-tittarna att rösta i de två semifinalerna och finalen.
Journalisten och författaren Stig Fredrikson, tidigare Moskvakorrespondent för nyhetsbyrån TT och utrikeskommentator på SVT:s Aktuellt, är en av Sveriges främsta Rysslandskännare. Han ser situationen som ett första test på hur omvärlden ska hantera Krim.
– Det här är väldigt intressant. Inget land har ju erkänt införlivandet av Krim och det kommer bli flera olika tester i framtiden. Det är möjligt att Eurovision blir första testet för det internationella samfundet. EBU kan ju inte acceptera att Krim ger ryska röster, det kan EBU aldrig godkänna. Det är ju att erkänna införlivandet av Krim.
– Det här blir väldigt politiskt, säger han.
”Teknisk utmaning”
EBU:s högsta ledning och Eurovisionchefen Jon Ola Sand utreder nu hur de ska hantera dilemmat.
Ska Krim rösta som Ukraina eller Ryssland?
– Vi inte har ett svar på det ännu, det är en teknisk utmaning. Det är något vi kan besluta när vi vet hur infrastrukturen ser ut på området. Det beror på vilken telefonoperatör de i dag tillhör, om det är en rysk eller ukrainsk telefonoperatör, säger han.
Blir det inte problematiskt för EBU om Krim får rösta som en del av Ryssland, med tanke på att FN inte erkänt det ryska övertagandet?
– Det är något vi måste titta på. Vi jobbar också tätt med det ukrainska tv-bolaget om hur vi ska lösa det.
”Kan inte förneka”
Det kan ju i så fall ses som att EBU erkänner Rysslands övertagande av Krim?
– Vi kan inte förneka folk i Krim att rösta, och att isolera området för Eurovision är oerhört komplicerat. Det kommer bli omöjligt för oss att se om en mobilröst kommer från Krim eller Moskva. Det betyder inte att vi har tagit ställning till den pågående konflikten i Krim. Detta är verkligheten utanför vår kontroll, som vi tittar närmare på, säger Jon Ola Sand.
Forna Eurovision-vinnaren Loreen Talhaoui har besökt Krim vid flera tillfällen i jobbet och var i Kiev första demonstrationsdagen i början av året.
– Den här typen av övertagande får under inga omständigheter ske på olagligt vis. Så länge man inte kan utesluta övergrepp mot mänskliga rättigheter och visa på en transparent folkomröstning bör man se Krim som en del av Ukraina. Tävlingen skall enbart belysa gemensamma nämnare och förena människor. Det hade varit ett statement om EBU låter Krim rösta som ryskt, säger hon.
EBU:s krav på sina medlemsländer är tydliga. Eurovision ska inte vara en politisk tävling och den ska bedrivas mellan tv-bolag som är ickepolitiska och opartiska.
Från och med juni 2012 skärptes kraven på mänskliga rättigheter och demokrati för EBU:s medlemmar. De nya reglerna innebär också att befintliga medlemmar kan uteslutas om de inte möter minimikraven.
Ser över medlemskap
Nöjesbladet kan i dag avslöja att EBU granskar en av de ryska medlemmarna.
Tv-direktören Dmitrij Kiseljov står med på EU:s sanktionslista på grund av sin ledande roll i Putins propagandakrig. Dmitrij Kiseljov är chef över den ryska nyhetsbyrån och tv-kanalen Russia Today som är Putins propagandakanal mot omvärlden.
EBU ser nu över Radio Voice of Russias medlemskap, som från och med förra året är en del av Russia Today.
– När det gäller medlemskapet gör EBU förfrågningar för att försöka fastställa de faktiska omständigheterna. Och när detta är gjort, kommer ärendet att behandlas av de relevanta EBU-organen, skriver Benjamin Steward, informatör på EBU, i ett mejl till Nöjesbladet.
”Totalt kontrollerade”
Rysslandsexperten Stig Fredrikson menar att propagandakriget från den ryske presidenten Vladimir Putin har ökat i och med konflikten med Ukraina.
– Det finns tre nationella tv-kanaler i Ryssland som är totalt statskontrollerade. Frågan EBU måste svara på är hur långt de kan kompromissa med sina regler för medlemsländer.
I år är det den ryska statliga tv-kanalen Russia 1 som sänder Eurovision song contest. Kanalen är en del av ryska EBU-medlemmen VGTRK, den ryska motsvarigheten till public service, som Dmitrij Kiseljov tidigare varit vice direktör för.
Stig Fredrikson tycker att det finns anledning att även granska VGTRK.
Kan rysk statlig tv leva upp till EBU:s regler om press- och yttrandefrihet?
– Absolut inte. Inte vad vi och EBU menar med det i alla fall, säger Fredrikson.
Svante Stockselius, som var EBU:s högste chef för Eurovision song contest, har sju års erfarenhet kring hur politiken genomsyrar tävlingen.
– Det finns många länder som försöker utnyttja den här tävlingen för politiska budskap, säger han.
Read this article in English
Krimkrisen: Detta har hänt
I november förra året nobbade Ukraina EU och valde ett närmare ekonomiskt samarbete med Ryssland. Protester utbröt och hundratusentals demonstranter samlades i Kiev. Den 22 februari avsattes den pro-ryske presidenten Viktor Janukovytj och parlamentet utlyste nyval.
Beväpnade män tog kontroll över det regionala parlamentet i Krim och sedan successivt hela samhället i samarbete med en pro-rysk -milis.
Efter en folkomröstning den 16 mars beslutade Ryssland att göra Krim till en del av Ryssland.
Ryssland sparkas ut ur G8. USA och EU inför sanktioner mot Ryssland.
I slutet av mars fördömde FN:s generalsamling i en omröstning Rysslands -annektering av Krimhalvön.
Detta är EBU
EUROPEAN BROADCASTING UNION (EBU)
EBU är den största sammanslutningen i världen för nationella tv- och radiobolag. I dagsläget är 56 länder medlemmar. Mest känt är EBU för att arrangera Eurovision song contest.
VGTRK (RTR) är den statliga tv:n och radion, Channel One Russia och Radio Voice of Russia är några av de ryska medlemmarna i EBU.
Russia 1 och Channel One sänder Eurovision vartannat år.
”Vi kan inte neka folk att rösta”
Eurovisionchefen Jon Ola Sand utvecklar sitt svar om röstningen på Krim efter Rysslandsexperten Stig Fredriksons uttalande:
– Det är komplicerat, men i grunden är detta en teknisk utmaning. För närvarande har Krimområdet telefonnummer med ett ukrainskt prefix. Om det fortfarande är fallet i maj kommer deras röst räknas som Ukraina. Om folk under tiden hinner byta till en rysk operatör, med ett ryskt prefix, eller om människor flyttas automatiskt till ett ryskt nätverk kommer deras röst räknas för Ryssland. Vi kan inte neka folk på Krim att rösta. Och för att isolera området för Eurovision är oerhört komplicerat. Från en mobiltelefon blir det omöjligt för oss att se om en röst kommer från Krim eller Moskva. Det betyder inte att vi har tagit ställning till den pågående konflikten i Krim. Detta är verkligheten utanför vår kontroll som vi tittar närmare på.
Homohatande rysk tv-chef
Dmitrij Kiseljov, känd programledare i Ryssland, var tidigare chef för rysk statlig tv VGTRK (RTR), Rysslands motsvarighet till public service, som är medlemmar i EBU. Förra året utsågs han av Vladimir Putin till chef för den nya internationella nyhetsbyrån Russia Today. Han pekas ut som en del av Putins propagandakrig.
Kiseljov har på sistone gjort sig ökänd i väst för hätska kommentarer i sitt söndagsprogram i rysk tv. Han påpekade också nyligen att Ryssland är det enda land som har kapacitet att förvandla USA till ”radioaktivt avfall”.
Han ska också ha sagt att ”homosexuella borde förbjudas att donera blod, sperma och om de dör i en trafikolycka borde deras hjärtan brännas eller begravas”.
Politiker: Sparka ut Ryssland
I dagarna gick danske socialdemokratiske politikern Lasse Quvang Rasmussen, som är partiets fjärde toppkandidat för valet till Europaparlamentet, ut i dansk media med kravet att utesluta Ryssland från Euro-vision på grund av sitt beteende på Krimhalvön.
Han föreslår ett uteslutande som alternativ till de politiska och ekonomiska sanktioner som väst satt mot Ryssland, till följd av Krim-konflikten med Ukraina.
– Så länge det finns en enda rysk soldat olagligt på Krimhalvön tycker jag inte att vi ska bjuda in ett sådant gäng ryssar klädda i paljetter på vår musikfest, säger Lasse Quvang Rasmussen i dansk radio.
Eurovisionchefen Jon Ola Sand säger att EBU står bakom pressfrihet och yttrandefrihet. Han tror inte att lösningen är att utesluta ryska medlemmar.
– Vi har inget avtal med Ryssland som land utan med tv-bolaget men vi ser ingen grund att genomföra en kulturbojkott av Ryssland. Det kommer inte leda till något positivt som vi ser det, säger Jon Ola Sand.
Kolla – så politisk har Eurovision blivit
Den 24 maj sändes den första Eurovision song contest 1956 i ett splittrat Europa, som ett sätt att ena de europeiska länderna efter Andra världskriget.
Svante Stockselius, EBU:s före detta högsta chef för Eurovision song contest under sju år, listar exempel på politiska konflikter i tävlingen de senaste åren.
2004 i Istanbul, Turkiet
”Det här året föregicks av terrorattacker bland annat mot engelska konsulatet i Istanbul. Det skapade en väldigt stark oro kring arrangemanget säkerhetsmässigt. Vi hade betydligt större säkerhet än tidigare år. Jag hade själv livvakter.”
2005 Kiev, Ukraina
”Det här var mitt under orangea revolutionen i Ukraina. Det här året var det ukrainska bidraget en politisk kamplåt som jag var tvungen att hota diska. Det var en grupp som hyllade den nya presidenten i texten. De fick ett ultimatum: byt text eller låt. De bytte ut texten. Mitt uppe i arbetet med tävlingen blev Jusjtjenko ny president och bytte ut hela tv-ledningen. Dessutom var det en självklarhet från deras sida att presidenten skulle hålla ett öppningstal i sändningen, och det sa jag naturligtvis nej till. Det var ett kämpigt år.”
2005 Kiev, Ukraina
”Libanon skulle vara med för första gången. Men på deras officiella webbsajt för Eurovision fanns alla länders bidrag med, förutom Israels. När jag kontaktade dem så menade de att de enligt lag inte kan nämna Israel någonstans. De vägrade också att visa Israels bidrag i sändning. Vi blev tvungna att diska Libanon det året.”
2008 Belgrad, Serbien
”Det här var året då Kosovo utropades självständigt från Serbien, vilket resulterade i våldsamma demonstrationer, attacker på utländska ambassader och så vidare. Här lade vi väldigt mycket kraft på säkerheten, möten med säkerhetspolisen. Vi lade mycket fokus på hur vi skulle säkra deltagarnas säkerhet.”
2009 Moskva, Ryssland
”Georgien och Ryssland hade precis avverkat ett krig, men Georgien skulle ändå vara med och tävla med låten ”We don’t want to put in”, som när de framförde låten uttalade som ”we don’t want Putin”. Vilket var en politisk markering från deras sida. De visste att de skulle bli diskade på grund av texten. Evenemanget klassades som synnerligt angeläget för staten fick jag förklarat för mig. Faktiskt kom ryske presidenten Vladimir Putin på besök vid en repetition. Det var väl också en slags politisk inblandning”.
2012 Baku, Azerbajdzjan
Loreen skapade ett politiskt drama när hon visade sitt stöd för organisationer för mänskliga rättigheter. Den azeriska regeringen anklagade henne för att göra schlager-EM politisk.
Hon var också nära att diskas, då hon fick frågor om sitt politiska engagemang på en presskonferens.
Inför Eurovision i Baku fick huvudstaden ett rejält ansiktslyft med många spektakulära nybyggnationer, lyxboende, strandpromenad och miljardarenan Crystal hall. Konsekvenserna blev att de azeriska myndigheterna olagligen vräkte hundratals familjer, förstörde hundratals hem och överträdde lagar och mänskliga rättigheter. Human Rights Watch och flera andra människorättsorganisationer riktade skarp kritik mot vräkningarna.