Han är nästan bättre i rullstol
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-01
Olle Ljungström
Inget hindrar Olle Ljungström.
Inte ens en rullstol.
Han sitter rentav riktigt bra i den.
För några dagar sedan ramlade Olle Ljungström ned från en stege och bröt båda fötterna.
”Händer det bara dig?” frågar någon i publiken.
Ljungström skämtar bort svaret men det är en rätt väntad fråga i kväll. För det känns ju rätt typiskt att det är just Olle Ljungström som tvingas göra sitt första riktiga gig på evigheter i en rullstol.
Det rimmar märkligt väl med hans vingliga liv på senare år och det fragila i hela hans uttryck.
Just därför blir rörelsehindret inte alls lika förödande som det hade blivit för många andra artister.
– Det förtar hela sexbiten med rockmusiken, säger invaliden själv.
Tacksam publik
Men där han sitter med sina texter i knäet, med sin senapsgula tröja elegant hängd över en grå kortärmsskjorta och med sitt milda leende under halvslutna ögon möts han av en väldigt speciell värme från publiken. En mix av lika delar omtanke och tacksamhet över att åter få höra Ljungströms musik live.
För vi har ju saknat den. Den ofta traditionellt rockgrundade men alltid personligt skruvade, med några av de mest säregna texter som hörts på svenska.
Hans band, med Ljungströms nye producent och låtskrivarpartner Torsten Larsson på bas, hittar precis den kantiga, skeva laddning som den här musiken ska ha. Det känns nästan i sin ordning att några låtar välter över ända av premiärnerver och en sångare som glömmer textrader.
Men oftare sprakar det. Inte minst när Anna Järvinen kommer in och sjunger drömskt och blickar vänt på Ljungström i ”Hjältar”, ett av många nummer från starka nya albumet ”Sju”.
En estradör
För att inte tala om förtätningen i ”Jag och min far” eller den lyckliga energin i ”Den norrländska präriens gudinna”.
Jag hade nästan glömt hur genuint bra låtar det är.
Förmodligen är det för att han har så många sådana som Olle Ljungström känns som en estradör även i kväll.
Trots att han sitter med fötterna i bandage och sjunger ur en pärm.