Feelgood-drottning: Jag har fått kämpa för att inte ta mitt liv

Cecilia Gustavsson

Marian Keyes är drottningen av feelgoodromaner.

Men själv har hon levt många år med alkoholism och svåra depressioner.

– Jag har fått kämpa dag för dag med att inte ta mitt liv, säger hon i en exklusiv intervju med Nöjesbladet.

Med sina första böcker "Vattenmelonen" och "En oväntad semester" i slutet av 1990-talet blev hon pionjär inom sin genre. I dag har böckerna sålt i över 15 miljoner exemplar.

Romanerna är fulla av drastisk humor, men också mörka ämnen som våld i hemmet och missbruk. Få kan skriva roligt om att vara inlagd på rehab, men det klarar Marian Keyes. Och hon talar utifrån egen erfarenhet.

– I många år var alkoholen det viktigaste i mitt liv. Men efter en behandling 1993 har jag inte druckit en droppe, berättar hon.

Återkommande depressioner

Precis som böckerna är Marian Keyes en mix av ljus och mörkt. Hon kommer direkt från Irland till Stockholm, och är rena energikicken. Öppen, glad med lätt till skratt. Men hon berättar också om det mörker som hon kämpat mot sedan hon var elva år:

– Jag har haft återkommande depressioner. Den senaste varade mellan 2009 och 2014 och var det värsta jag någonsin varit med om. Det var fruktansvärt, och för att stå ut fick jag ta en halvtimme i taget. Långa perioder kunde jag inte lämna mitt rum, inte prata, ingenting. Jag kan knappt förklara den psykiska smärtan.

Hur klarade du att inte börja dricka?

– Jag var så dålig att jag visste att alkohol inte skulle hjälpa. Det här låter extremt, men det enda jag verkligen ville var att begå självmord. I perioder fick jag kämpa mot det varje dag, varje sekund.

Marian Keyes beskriver hur hon testade allt för att må bättre: Mediciner, olika terapier, motion, mindfulness, att resa. Till slut ebbade helt enkelt depressionen ut.

– Det är en underbar, fantastisk känsla att må bra. Rena euforin! Jag är så otroligt tacksam för varje dag. (Säger hon och tar i trä.)

Hon tror att hennes sjukdom är genetisk. Mamman led också av depressioner och pappan var ständigt orolig.

– De är fina människor, och kan inte hjälpa att jag drabbades.

Samma man i 20 år

Marian Keyes senaste bok på svenska heter "Kvinnan som stal mitt liv". Huvudpersonen Stella råkar ut för en ovanlig sjukdom, och efter det byter hon liv. Hon satsar på en författarkarriär och blir stormande förälskad.

Stellas nye man blir hennes assistent, precis som Marian Keyes make är hennes.

– Jag gjorde fiktion av Tonys och min arbetsrelation, som är ganska ovanlig. Det är ju jag som drar in pengarna. Till skillnad från Stella har jag haft samma man i 20 år, och vi har det väldigt bra. Men runt mig ser jag att många kvinnor över 40 hittar passionen med någon ny. När barnen vuxit upp nöjer de sig inte med en halvdålig relation, utan öppnar sig för andra.

Hon berättar att även hennes äktenskap riskerade att ta slut. Det var när hon mådde som sämst.

– Tony led av att inte kunna hjälpa mig. Kvinnan han gift sig med var förvandlad till någon annan. Jag försökte göra slut för hans skull, men han ville inte lämna mig i det tillståndet. Det är jag lycklig över i dag.

Gillar inte etiketten

Marian Keyes beskriver sig som feminist, att det är helt självklart. Så är också kvinnorna i hennes böcker människor som står på sig och kämpar för att leva som de vill.

– Stella är min äldsta hjältinna hittills. Jag är 53 och kan inte skriva om 30-åringar längre. Många över 40 lever spännande och intressanta liv. Själv känner jag mig mer fri och öppen än någonsin. Jag är bättre på att stå upp för mig själv.

Du är en av de första inom chick lit-genren. Vad tycker du om det begreppet?

– Jag gillar det inte. Det har fått klangen av låg status, och det är ett typiskt sätt att nedvärdera det som görs av kvinnor, om kvinnor och för kvinnor.

Men kan du tänka dig att skriva en riktigt mörk feelbad-roman?

– Absolut inte! Livet är tillräckligt svårt, och jag balanserar ständigt på gränsen till mörkret. Humor och hoppfullhet är ett sätt att överleva, och det vill jag förmedla till andra.

Hon berättar att hon försöker att inte tänka på att hon kan bli deprimerad igen.

– Självklart är jag rädd för det. Men katastroftankar leder ingen vart. Jag är tacksam för varje bra dag.

Marian Keyes medverkar i fredagens Skavlan.