Franks bebisdrama: Det var jättekris

Exbrottarens barn nära att födas i bilen: Jeanette bara vrålade ”nu kommer den”

Barnet höll på att födas i bilen.

Nu berättar Frank Andersson och hustrun Jeanette allt om den dramatiska förlossningen.

– Det var jättekris, säger Frank Andersson.

Klockan tre på natten väcker höggravida Jeanette Andersson Bouvin sin make.

Värkarna tilltar och hon ber den blivande fadern att kontakta hennes mamma.

Det har gått en vecka över tiden men nu vill parets första gemensamma barn komma ut i världen.

Och det fort.

– Men Frank var lugnet själv. Han gick in i badrummet och gjorde sig i ordning. Rakade sig och grejor. Det var väl inte riktigt det jag ville, säger Jeanette med ett skratt.

Bredvid sig i den rymliga, grå soffan har hon döttrarna Nelia, 4, och Ängla, 8. I famnen på den välvuxne exbrottaren Frank ser den nyfödde ut att vara i dockstorlek.

Satt och sms:ade

Jeanette tittar på maken innan hon fortsätter:

– Han hämtade min mamma men sedan åkte han och tankade. Vi undrade vart han hade tagit vägen. När vi tittade ut genom fönstret så satt han och sms:ade i bilen. Min bror hängde sig ut genom fönstret och ropade att vi var tvungna att åka. Samtidigt står jag och håller i, övertygad om att jag ska föda på golvet.

Frank var inställd på att det skulle ta upp emot 15–20 timmar och att det därför inte ”var så bråttom”.

– Men när vi var i bilen så insåg jag att det nog var rätt nära, säger Frank.

Vägde 3 585 gram

I bilen tilltog värkarna.

Både Jeanette och Frank var säkra på att barnet skulle komma redan på vägen till sjukhuset.

– Det var jättekris. Jeanette bara vrålade ”nu kommer den, nu kommer den” och höll sig i det där handtaget ovanför dörren, säger Frank.

På Södersjukhuset möttes de av vårdpersonal med bår redan vid entrén.

– Det var väldigt akut att han skulle ut eftersom hans hjärtljud gått ned lite, säger Jeanette.

Efter 45 minuter var det över. Förlossningen hade slutat lyckligt. Klockan 05.47 i onsdags föddes deras son. Han vägde 3 585 gram och var 52 centimeter lång.

– Vi var inställda på att det skulle vara en rejäl klump. De hade sagt att han skulle väga över fyra kilo. Men han var ju 52 centimeter lång. Så han blir väl kanske pappas längd, säger Frank.

Egentligen skulle familjen ha lämnat sjukhuset redan på torsdagen. Men läkarna tyckte att den nyfödde verkade lite slö och bestämde sig för att ta fler prover. Det visade sig att pojkens blodsocker var något lågt. Eftersom han dessutom var blek kollades även hans blodvärden.

– Men allt var som det ska, säger Jeanette.

”Familjen kommer först”

På lördagen fick de så till slut återvända hem.

– Det var jätteskönt när jag hämtat dem. Nu är de här, kanske inte för resten av livet, men i alla fall för många år framöver. Nu är vi en till. Man får ändra livet och prioritera andra saker. Det tycker jag är jävligt bra, säger Frank.

Ser du fram emot att få axla papparollen igen?

– Jag har ju inte varit så jävla bra på det tidigare. Men jag fick en liten spark i rumpan här nu. Man planerar ihop och gör saker med barnen. Det är stimulerande när man ser att de har roligt. Familjen är det som ska komma först. Det finns tid till allt annat också men det är skönt med en bas. Det ger ett helt annat värde till livet.

Hustrun Jeanette är inte orolig.

– Jag har sett honom med mina döttrar och han är helt fantastisk med dem. Vi planerade ju att skaffa barn. Är han villig att göra det så måste jag ju tro på att han vill, säger hon.

Frank har tidigare bett människor på twitter komma med passande namnsförslag. I helgen skrev han att det lutade mot att sonen skulle heta Winston.

Alla inblandade är dock inte lika säkra.

– Det är inte hundra, säger Jeanette.

Frank reagerar blixtsnabbt:

– Det är det väl? Så kan du väl inte säga? Det blir Winston. Namnet har ju lite historia. Dessutom ville vi ha något annor­lunda som inte är så slitet. Det fanns ju en del mer spejsade förslag, som Vegas och Zeppelin, men det kanske inte hade varit så kul i längden.

Se fler bilder på Franks bebislycka – i dagens Aftonbladet eller i Klick! på fredag.