Nu börjar Hultsfred på riktigt
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-06-16
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Glöm torsdagen.
Festivalen blev 24 timmar försenad i år.
Nu börjar det.
Torsdagen var en lång och nervös väntan på ... en viss fotbollsmatch.
Inget annat betydde nåt. Inget annat var intressant.
Så här i efterhand kan jag inte komma på en bättre ersättare för ljudföroreningen Korn än Sverige–Paraguay.
Som konsert betraktat passade matchen utmärkt på Hultsfredsfestivalens största scen. Den svängde, skakade om, fick fansen att slita sitt hår och nöta emalj – och till slut svävade runt 15 000 åskådare 14 meter över marken.
Tack vare Fredrik Ljungberg. Han är tidernas bästa extranummer.
I skrivande stund överträffar Kungberg Springsteens Detroit-medley, Hellströms ”En midsommarnattsdröm”, Pettys ”American girl”, Robbie Williams ”Let me entertain you”, ja, det mesta.
Man glömmer nästan att torsdagen var ett urladdat batteri. Bristen på spänning och överraskningar gjorde att spelschemat fick skjutsas till akuten.
Den skadan repareras i dag.
I dag uppträder bland andra Gnarls Barkley, Lou Reed, Pharrell och Guillemots. Och kanske, förhoppningsvis och förmodligen får vi höra Babyshambles spy ur sig ”Fuck forever”.
I dag börjar Hultsfredsfestivalen 2006.
Visst, Petters konsert var överraskande bra. Rent av fabulös på sina ställen.
Men faktum kvarstår: För några år sen uppträdde han på festivalens största scen. Nu spelar han i lilla Teaterladan.
Det går bra nu.
Vissa tycker att Rockparty är omoraliska som låter knarkmissbrukaren Pete Doherty uppträda på festivalen.
Det är ett sätt att se på saken.
Ur ett annat perspektiv är Doherty en skrämmande antidrogkampanj på två ben.
Titta på karln.
Vem fan vill stoppa i sig nåt starkare än mineralvatten och tofu efter att ha läst om hans dimmiga dagar?