Nya regeringen ska skapa svensk kulturkanon

helskärm

Den nya regeringen med M, KD och L ämnar ta fram ”en svensk kulturkanon”.

Samtidigt ger man beskedet att public service ”ska bestå”.

Det framgår av det så kallade Tidöavtalet – den överenskommelse som de tre nya regeringspartierna har slutit tillsammans med SD.

Vid fredagens pressträff framkom inte mycket om den nya regeringens kulturpolitik, men i ett gemensamt dokument om avtalet ges fler besked, bland annat att ”en svensk kulturkanon ska tas fram”.

”Ett uppdrag ges att tillsätta fristående expertkommittéer i syfte att inom skilda kulturformer ta fram förslag på svensk kulturkanon. Tillsättningen av ledamöter i expertkommittéerna ska utgå från konstnärlig kompetens i respektive fält”, står det i avtalet.

Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius tror att man här tar sin inspiration från Danmark.

– Där har man en modell för detta med 108 verk i olika kategorier som konst och litteratur. Troligen blir det en expertgrupp som tar fram listan som sedan används i till exempel undervisningen. Den här typen av listor brukar bli väldigt omdebatterade och det kommer det med all sannolikhet att bli här också, säger hon.

”Ser problemen”

TT: Ser du någon fara med en kulturkanon?

– Det beror på hur den används. SD:s perspektiv är ju att försvara och bevara svensk identitet och kultur. Liberalernas argument är nog andra. Jag kan se en poäng med en kulturkanon, just med tanke på segregationen i skolan, att unga i olika områden läser och diskuterar samma verk. Risken är att det avskräcker ungarna, att det blir lite tråkigt. Jag sympatiserar med idén men ser problemen, säger Lisa Irenius.

När det gäller framtiden för SVT, SR och UR skriver regeringspartierna:

”Public service-mediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas.”

Enligt Roger Blomgren, professor och föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås, tyder formuleringen på att Liberalerna fått sin vilja igenom när det gäller public service.

– Det är kompromiss, det ser man ju. Sverigedemokraterna har gett med sig, även Moderaterna och Kristdemokraterna när det gäller public service, att den ”ska bestå”.

Politisk styrning

Om public service skriver man också: ”I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen.”

– Det vet jag inte vad det innebär, det kan innebära vad som helst egentligen, kanske att man bygger ut fler lokalredaktioner, säger Roger Blomgren.

Hanna Stjärne, vd för SVT, framhåller i en skriftlig kommentar till TT att det är för tidigt att säga vad skrivningarna faktiskt innebär.

”Det är förstås bra att de vill värna oberoendet, vi har i många sammanhang lyft fram att det behöver stärkas. En långsiktig stabil finansiering på minst nuvarande nivå är också avgörande och att de lyfter public services viktiga roll i demokratin”, säger Stjärne och fortsätter:

”Nu ska ju en public service-utredning starta och jag förutsätter att man, liksom tidigare, kommer att söka breda överenskommelser mellan alla partier om de viktiga frågor som kommer att tas upp där.”

Armslängds avstånd

I Tidöavtalet slår man också fast att principen om armslängds avstånd ska upprätthållas och att ”mediernas frihet och mångfald ska främjas” och att ”åtgärder vidtas för att minska den politiska styrningen av kulturens innehåll”.

– Det är ju en poängtering, men det säger ju alla partier på något sätt. Det kan ju ha att göra med den rapport som kom för något år sedan om man från konstnärernas sida upplever en styrning, när det gäller vad man ska skriva på ansökningar och sådant, säger Roger Blomgren.

Vidare föreslår regeringspartierna att fler långa arbetsstipendier till kulturutövare utöver de som finns i dag inrättas.