"Folk pratar om oss, ingen pratar med oss"

Aktivism och konst, tätt sammanflätat.

Så beskriver polsk-romska Malgorzata Mirga-Tas sina enorma textilverk, som sys av kläder från familj och vänner och utmanar antiziganistiska stereotyper.

– Folk pratar om oss, men ingen pratar med oss. Vi vill bli synliga, säger hon.

På väggarna i Göteborgs Konsthall hänger en rad stora porträtt av kvinnor som kämpat för romers rättigheter i Sverige: Singoalla Millon, Diana Nyman, Rosa Taikon.

De färgrika tygerna som utgör textilkonstverken har i flera fall tillhört kvinnorna själva, likaså de smycken, spelkort och andra accessoarer som infogats i konsten.

– Den kjolen tillhörde Singoalla Millon själv, säger Malgorzata Mirga-Tas och pekar mot en blåblommig kjol som böljar ut från ramen på ett av porträtten.

– Bakom kläderna finns en historia från varje person som ger dem till mig, en energi. De får ett annat liv och en själ.

”En utopi”

Den polsk-romska konstnären är aktuell med den nya utställningen ”Suno Mange Dzalas” – ”Jag har en dröm” – på Göteborgs Konsthall. Porträtten varvas med färgstarka ögonblicksbilder ur den svensk-romska historien och från hennes egen hemby Czarna Góra, belägen i den polska delen av Tatrabergen.

Namnet på utställningen, som anspelar på Martin Luther Kings berömda tal, är viktigt, säger Mirga-Tas.

– Jag har en dröm om ett normalt liv utan diskriminering mot oss romer och mot andra. Om en värld utan rasism, säger hon

– Jag vet att det är en utopi och att det låter naivt, men det är så här vi börjar: Att synliggöra oss.

Alldeles för ofta pratar majoritetssamhället om grupper som romer istället för att prata med dem, säger Malgorzata Mirga-Tas. Ofta är narrativet då dessutom strösslat med klichéer och negativa stereotyper.

– Fördomarna är att vi är smutsiga, outbildade och kriminella. Det är inte sant.

Motverkar fördomar

Konsten är hennes sätt att motverka fördomarna.

– Jag är inte bara någon som tar på mig traditionellt romska kläder och säger att jag är rom – jag är det på riktigt. Jag bor i en romsk by, jag pratar romanes, jag kan min historia. Och jag lyfter fram viktiga personer, men också vardagslivet för romer, säger hon.

I arbetet med att skildra den svensk-romska historien var det därför naturligt att samarbeta med romska organisationer, föreningar och personer i Sverige.

– Det var viktigt för mig att ta reda på hur de känner, vad de vill säga och vad de tycker om konstverken. Och jag var förvånad över hur glada de var över utställningen, säger Malgorzata Mirga-Tas.

– Det finns bara en handfull romska konstnärer i Europa, så det här är lika viktigt för dem som det är för mig.

Hon beskriver sig som konstnär, men också som aktivist – ibland nästan ofrivilligt.

– Även när jag bara vill måla ett porträtt eller en vardagsscen som är visuellt vacker kan jag inte låta bli att fundera på om det finns en större historia att berätta, något som gör det starkare. Aktivismen och konsten är sammanflätade, det är svårt att separera dem, säger Malgorzata Mirga-Tas.