En svensk kulturkanon – så gick det till

helskärm

Frågan om en svensk kulturkanon har drivits av KD och SD, och i Tidöavtalet slog regeringen och SD fast att man ska låta expertgrupper inom olika områden ta fram en sådan.

Vilka är de politiska argumenten?

KD ser den som ”en svensk klassikerlista” som ska fungera som gemensam referenspunkt i en tid av ökad kulturell mångfald. SD:s kulturpolitiske talesperson Alexander Christiansson, efterlyser ett fokus på svensk kultur.

– Det har skett en demografisk förändring som har påverkat vår identitet som svenskt folk, har han sagt.

Vad säger kritikerna?

Sveriges kulturskapare har gemensamt tagit ställning mot en svensk kulturkanon som man ser som begränsande av bredd, mångfald och variation.

Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien, menar att en nationell kanon sätter ideologi framför litteraturens egen kraft. I en debattartikel i DN förordar han ”en bred kanon” som växer fram organiskt över tid framför ”en smal, svensk kanon”. Lars Trägårdh är inte imponerad över kritiken på kultursidorna och framhåller att han möts av ett stort intresse när han föreläser.

Hur ska det gå till?

Regeringen har utsett en kommitté som ska ta fram ett ”verktyg för bildning, gemenskap och inkludering” – svensk kultur ska göras tillgänglig för fler. Kommittén ska utse expertgrupper som väljer verk. Även allmänheten inbjuds att komma med förslag.

Hur ska den se ut?

Enligt Lars Trägårdh skulle den delvis kunna publiceras som en bok. Kommittén sneglar också på Nederländernas historiska kanon som är digital vilket ger möjlighet till fördjupning.

Inspelen från allmänheten (så här långt bland annat bandy och kulturgrödan kålrot) skulle kunna bli en egen bok, ”en lätt anarkistisk samling av högt och lågt” enligt Lars Trägårdh som betonar att allmänhetens förslag ska mötas med respekt.

Hur ska den användas?

Lars Trägårdh ser skolan som det ”kanske viktigaste” området. Han framhåller att svensk skola inte haft gemensamma läromedel sedan 1980-talet. Han menar också att en kanon vore användbar för invandrargrupper.

– Vi har 25 procent utrikesfödda som kommer till Sverige i dag som tyvärr har getts ganska knapphändig information om svensk kultur, det är ingen god förutsättning för integration.

Vad kostar den?

För 2024 finns en budget på 3 miljoner kronor, kommittén jobbar just nu med att fram en specificerad budget för hela uppdraget.