Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Orvar

Mäktigt oväder

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-01-21

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

En science-fiction-film som blixtrar både i hjärnan och för ögonen.

Och den är svensk.

"Storm" av Måns Mårlind och Björn Stein är årets mäktigaste överraskning.

hjältinna I "Storm" förändrar Lova, spelad av Eva Röse, nöjesjournalisten DDs liv. Virtanen känner inte igen sig i DD men skriver att han också behöver en Lova.

Jag går i 08-snöstormen med Helmut Lang-jackan som gör att jag ser ut som en goth-Kenny från "South Park" och tänker på Livet medan jag fryser om händerna för jag glömde handskar givetvis.

Jag ser genom luvans hål en känd man som brukar vara regelbundet otrogen och dessutom våldföra sig på frun och ingen skulle ana det för att hans image är urgullig och sen börjar jag frysa om fötterna också för jag fattade inte att det var snöstorm när jag gick ut utan tog mina Church med hål i.

Jag köper snutjava i min för tunna Moschino-halsduk av en tjej som ser ut att vilja bli dokusåpastjärna och jag snuddar snabbt vid tanken att det är underligt att det blir allt färre kändisar ju fler tv-program som görs, att det finns så få av substans numera och att de som har substans behandlas som så oerhört fina, som kungligheter nästan, medan övriga är slit-och-släng och Natacha Peyre.

Sen huttrar jag förbi gatstenen där det står "här träffades Lukas och Carmen, i dag är de gifta och har en dotter" och blir lycklig innan jag i mina Boss-byxor minns att det bara var ett konstprojekt av nån svartklädd.

Jag lyssnar på Damien Rices "The blower"s daughter" i Ipoden och undrar om jag är som den avstängde Nöjesguiden-cynikern DD (Eric Ericson) i "Storm".

Nä. Jag är masochistisk och letar efter mina dåliga sidor medan DD förtränger dem. Och jag har inga svåra skelett från barndomen, inte värre än att vi mobbade på barns vidrigt korkade vis och att jag kastade en tung sten i Peters huvud men det var en hämnd för att han spöat mig näsblodig när vi spelade bandy.

Men ändå behöver jag en Lova (Eva Röse), en frigörare, en katolsk präst i superhjältetrikåer. Förlåtelse. För nåt.

Det är sensationellt av "Storm" att lyckas beröra så och samtidigt slåss karate.Jag är masochistisk och letar efter mina dåliga sidor medan DD förtränger dem.

Innelistan

Utelistan

Veckans...

Fredrik Virtanen

ANNONS

Följ ämnen i artikeln