Eva Dahlgrens ledord: Kommersiellt självmord

En musikrecension av Lana Del Reys skiva fick Eva Dahlgren att slänga alla förväntningar och ifrågasätta den artistiska fåfängan.

Nu skildrar hon sin inre utveckling i "Evalution".

Mitt i Eva Dahlgrens vita, luftiga musikstudio hänger en boxningssäck och ett par handskar. "När man blir frustrerad är den bra att slå på", säger hon skämtsamt. Den 60-åriga artisten har skrivit musik i större delen av sitt liv, och i 20-årsåldern började hon inse vikten av rutiner. Sedan dess har Eva Dahlgren hållit fast vid ett klassiskt nio-till-fem-schema med lunch och trefika inkluderat.

– Det finns en romantisk bild av att man som låtskrivare ska sitta uppe på natten med stearinljus, rödvin och en gitarr, och invänta inspiration, säger hon med en lite tillgjord röst.

– Men det funkar inte riktigt så.

Sedan ungefär tio år har den ljusa lokalen med utsikt över Riddarfjärden i Stockholm varit hennes tillhåll. Här blev det nya albumet "Evalution" till – en titel som symboliserar Eva Dahlgrens utveckling.

– Man vill aldrig skriva samma album två gånger, utan utforska nytt hela tiden. Och ibland är det kanske inte så att alla förstår den stora revolutionen som har varit i mitt inre, men för mig är det jättestort, säger hon.

"Fick mig att sluta"

Under processen målade Eva Dahlgren upp en mental bild för sig själv med ledorden "ett kommersiellt självmord".

– Jag hade läst en recension av Lana Del Reys nya platta där de skrev "ett kommersiellt självmord, men det är jävligt bra...". Det var det jag kände, vi måste slänga alla förväntningar och artistisk fåfänga och bara göra det som vi absolut vill göra, säger hon och fortsätter:

– Och det är väldigt svårt för att det ingår i en artists dna att vara fåfäng.

Eva Dahlgren berättar att hon hur som helst inte längre kan leva på att bara släppa album, när "vi bara har en skivbutik, som heter Spotify". Musikbranschen har hon inte så mycket till övers för.

– Den fick mig att sluta för tio–femton år sedan. Jag blev så upprörd över att det återigen blev den lilla artisten, den lilla låtskrivaren, som hamnade i kläm.

"Grät väldigt mycket"

Hon kunde dock inte hålla sig från att börja om igen.

– Men själva musikbranschen försöker jag däremot tänka på så lite som möjligt, för jag blir upprörd över att några multibolag tar låtskrivarnas och artisternas löner.

En annan viktig inspirationskälla var vännen Mikael Janssons fotoutställning "Witnesses", som gestaltade förintelseöverlevare.

– Jag blev väldigt berörd och grät mycket. Det var en stark utställning som blev början på albumet. All min sorg fick kanaliseras i en låt som heter "För dom andra", som handlar om att vi måste leva våra bästa liv för dem som inte längre kan.

– Jag ville att det skulle låta stort, som att man var i rymden. Man skulle känna tiden och alla som har varit på den här jorden i det ljudet, säger hon.

Under sommaren fyllde Eva Dahlgren 60 år. Hon hade väntat sig en stor hemmafest – men till följd av coronapandemin blev det ett mindre firande med frun Efva Attling. Egentligen skulle "Evalution" ha släppts redan i maj, följt av en intim klubbturné. Och nu skulle Eva Dahlgren ha förberett sig för att ge sig ut på större scener.

– Men så blev det inte, så nu vet jag inte riktigt, precis som alla andra, säger hon.