Robert Gustafsson: ”Vi fick stående ovationer i ett års tid”
Nypremiären av ”Rain man” med Robert Gustafsson och Jonas Karlsson ska äntligen bli av
Uppdaterad 2023-04-26 | Publicerad 2021-07-09
Sedan förra våren har klassiska Oscarsteatern i Stockholm varit stängd. Men nu i dagarna har det börjat hända saker bakom kulisserna. Nypremiären av ”Rain man” med Robert Gustafsson och Jonas Karlsson ska äntligen bli av, fredag 8 oktober.
– Jag har aldrig haft ett så här långt uppehåll från att stå på scenen sedan jag började i yrket, säger en spelsugen Jonas Karlsson.
Mycket har ändrats sedan jag träffade Robert Gustafsson, 56, och Jonas Karlsson, 50, inför premiären av ”Rain man” på Rival i Stockholm i januari 2013.
Inför den uppsättningen kände de inte varandra. Hade knappt träffats innan de började repetitionerna. Och lite grann var de entusiasten och skeptikern. Robert såg det som något av en dröm att göra samma roll som Dustin Hoffman hade gjort i filmen från 1988. Han kände igen det där med brödraskap, då han hade haft en bror som han beskrivit som lite eljest. Brodern gick bort 2004.
Jonas hade länge pratat med producenten Vicky von der Lancken att göra något på en privatteaterscen. Men tyckte först, innan han läste manus, att ”Rain man” var ett märkligt val. Det fanns ju redan en bra film.
– Robert hade en bra sägning, att publiken kanske skulle vilja se den där ”matchen” mellan oss två, säger Jonas i dag.
– Och så in i helvete att de ville det. Det var en fantastisk period. Det var första gången jag upplevde det där med stående ovationer, inte bara på premiären, utan hela tiden under ett års tid, säger Robert.
– Sedan har åren gått. Det har kommit fram folk och sagt: ”Rain man”, kan ni inte köra den igen? Yeah, right, så funkar det inte, det kommer aldrig att hända, har jag svarat. Men nu händer det, säger Jonas.
”Sommar har blivit en tävling i elände”
Under fyra veckor i höstas repeterade de inför en tänkt nypremiär. Pandemin gjorde att det inget blev av det. Nu har de så smått börjat om igen, när vi träffas bakom kulisserna på Oscarsteatern där ”Rain man” nu ska spelas med start 8 oktober. Större scen. Andra skådespelare i de övriga rollerna.
Och två stjärnor som nu känner varandra så väl att de pratar i munnen på varandra som Piff & Puff eller Bill & Bull och som ständigt småretar varandra. När Jonas erkänner att han bara har ”börjat lite smått” att tänka på det ”Sommar”-program han ska göra 25 juli, hugger Robert direkt och skämtar:
– Hur många gånger har du utsatts för sexuella övergrepp, haft cancer och fått din hund överkörd? Det har blivit en tävling i elände. Du kommer att bli sågad, Jonas, för vilket tråkigt liv du har, skojar han.
Mer allvarligt, när vi pratar om ”Rain man”, säger han:
– Nu när vi känner varandra så väl och kan lita på varandra, så kan vi passa på att göra förändringarna vi inte kunde eller hann göra förra gången. Vi tycker om att finslipa och hålla på med tajminggrejer.
”Placerades i särklass”
”Rain man” handlar om samvetslösa strebern Charlie Babbitt (Jonas Karlsson) som får veta att hans förmögna far har avlidit. Men alla pengar har han testamenterat till en för Charlie okänd bror, Raymond Babbitt (Robert Gustafsson). Han bor på behandlingshem och är autistisk. Charlie rövar bort brodern till Las Vegas, där han tänker dra nytta av Raymonds egenskaper, hans hjärna är som en dator, vid spelborden.
Varför är historien fortfarande aktuell?
– Två saker: Jag hade ju en bror som hade ganska många komplikationer. I dag är relationen mellan de normalstörda och de mer störda så pass mycket öppnare och enklare. När vi växte upp ansågs man bara konstig och knepig och placerades i särklass. Fortfarande handlar det om känslan för det okända, hur vi ser på och värderar den typen av människor. Det andra spåret är Jonas rollfigurs utveckling. Det är egentligen grundstoryn. Att man snubblar över sitt öde, att man jagar efter något som man inte fattar varför man jagar, sedan får man en brorsa på halsen och inser att fan, jag har missat livet, säger Robert.
– Det är ganska klassiskt, att lära sig uppskatta det man har precis framför sig, det är nästan arketypiskt, säger Jonas.
Han spelade ”I väntan på Godot” på Dramaten förra våren tills Dramaten stängde ned. Och har inte stått på en scen sedan dess. Det längsta uppehållet sedan han började i yrket.
”Hur pass efterlängtad är teatern?”
Robert gjorde en föreläsningsshow på Lisebergsteatern i Göteborg precis innan pandemin bröt ut.
De känner sig inte ringrostiga. Men har funderat mycket på hur det kommer att bli när kulturvärlden öppnar upp på nytt. Robert verkar aningen mer tveksam än Jonas.
– Framför allt teatern, hur pass efterlängtad är den egentligen? Kommer biofilmen att fortsätta nedåt? De där frågeställningarna har jag grubblat mycket på, säger Robert.
– En gemensam nämnare i saker som jag verkligen älskar, det är att det handlar om att människor samlas. Teater, konserter, fotboll… vad tråkigt när det inte funnits. Jag tror folk vill ha de här gemensamhetsupplevelserna, för det är så starkt, säger Jonas.
– Fördelen på teatern i framtiden är väl att det kommer att hostas mycket mindre. Så fort någon hostar rycker ju folk till nu, säger Robert.
Coronasjuka – men slapp sjukhus
Båda två fick corona strax efter att pandemin började. Robert var dålig i en och en halv månad. Jonas säger att han fick det ”rätt rejält”, men ingen av dem behövde sjukhusvård.
Sedan har det inte gått någon nöd på dem. Jonas har spelat in tv-serien ”Harmonica” med Josephine Bornebusch, de spelar ett par countryartister, filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”, nya Beck-filmer och avsnitt av komediserien ”Sommaren med släkten”.
– Sedan har jag skrivit en bok också. En novellsamling som kommer i september, säger han.
– Skriv en artikel med rubriken Arbetsnarkomanen, säger Robert.
– Ska du säga? Look who's talking, kontrar Jonas direkt.
”Vi har säkert publik som hunnit gå bort”
Robert har spelat in både Netflix-serien ”Den osannolike mördaren”, om Skandiamannen, Stig Engström (1934-2000), den tänkbara Palme-mördaren. Han har också gjort huvudrollen i en andra säsong av tv-serien ”Det som göms i snö”. Och en andra säsong av Ture Sventon-serien.
– Det har inte varit några lätta inspelningar. Jag räknade ut att jag har gjort 63 pcr-tester. Mina näsgångar har blivit väldigt vida, säger Robert.
Nu är dock allt fokus på kommande ”Rain man”-uppsättningen.
Hur länge siktar ni på att spela föreställningen?
– Vi siktar på ett år, höst och vår. Helgerna till att börja med, sedan ökar vi nog på till våren. Intresset finns ju, helt klart. Det absurda är ju att biljetter har sålts länge, vi har säkert publik som har bokat biljetter som har hunnit gå bort nu, både av ålder och covid-19, säger Robert.
- Föreställningen har nypremiär på Oscarsteatern fredag 8 oktober.
På scenen står Robert Gustafsson, Jonas Karlsson, Sofia Ledarp, Gustav Levin, Polly Kisch, Thérèse Andersson Lewis och Ulf Eklund.
För regin svarar Emma Bucht. Svensk översättning och bearbetning av manus: Martin Luuk.
