I will see you in court, Billy Butt

J ag fick ett mejl i dag av musikproducenten Billy Butt. Det var alldeles kort, helt utan krusiduller: ”Du har Polisanmälts kl 14.10 i dag för grovt förtal & Förolämpning enl BrB 5:e Kap §1. Anmälningen som har skett i samråd med en advokat kommer att drivas hela vägen.”

Lite oklart vad han menade med ”hela vägen”, vilken väg det rörde sig om och var den slutade, men i övrigt fanns inget att missförstå här. Jag har för första gången i livet blivit polisanmäld och jag har blivit det av Billy Butt. Jag har alltid sagt att om jag någon gång ska bli polisanmäld så ska jag bli det av Billy Butt.

Det handlar om en artikel om Billy Butt på min humorsajt 1000apor.se. Vi skojade lite med Arlanda flygplats och kom med förslag på att de skulle byta ut de där högtravande “Welcome to my hometown-planscherna där kändisar som Benny Andersson står och ler och så står det ”Kajsa Bergqvist – the founder of ABBA”. Varför inte ta in lite ruffigare typer, undrade vi. Vi föreslog att de skulle ta in en bild på Christer Pettersson med texten ”Christer Pettersson – the killer of former prime minister Olof Palme”. Och vi ville att de skulle ta in Billy Butt med texten ”Billy Butt – Music producer and rapist”.

Det var det Butt reagerade på, att bli kallad ”rapist”. Hans poäng: Att han för 15 år sedan dömdes för våldtäkt utgör inte grund för att påstå att han i dag är en våldtäktsman. Jag invänder, naturligtvis, och hävdar att det är med Butt som det är med Ingmar Johansson. Jag kommer alltid kalla Ingo för ”champ” även om han inte just för tillfället äger världsmästartiteln i boxning. Eller som i USA, där man alltid kommer att kallla Jimmy Carter för ”mr president” även om han inte längre besitter ämbetet.

Nå, det är där våra åsikter går isär. Och nu kommer vi att ses i rätten. Jag ser fram emot det. Dels för att jag vill hävda min rätt att kunna skämta om allt. Dels för att jag har så många bilder av rättegångar som jag vill få uppfyllda. Jag vill höra notarien säga ”all rise” och höra skrapet från ett hundra stolar när vi reser oss upp. Och jag vill se domaren komma in, uråldrig och uttråkad, jag vill höra den ena advokaten skrika ”objection” och höra den andra ropa ”his leading the witness”. Det blir min första rättegång och jag vill att den ska vara tagen ur ”Lagens änglar”. Och därför, för att ladda upp rätt inför allt detta, trycker jag på ”reply” och svarar Billy Butt det jag alltid velat skriva: ”See you in court.”